Visionsbild: Sigge-Valoa-Loci

Så här ska det nya salutorget i Åbo se ut. Största delen av stenbeläggningen kommer att bestå av stenar som brutits i Kina. Visionsbild: Sigge-Valoa-Loci

Det nya Åbo salutorg kommer att till största del beläggas med kinesiska stenar. Det har upprört en del Åbobor som undrat varför man inte använder inhemsk sten, när det inte är brist på den varan i Finland.

Bland annat miljöaspekten har påtalats – att frakta sten ända från Kina innebär större koldioxidutsläpp. Arbetsförhållandena i de kinesiska gruvorna är en annan fråga som lyfts fram.

Stadsmiljönämnden i Åbo godkände det vinnande budet i upphandlingen av stenleverantör tidigare i veckan. Nämndens ordförande Saara Ilvessalo (Gröna) säger att det är synd att de inte kunde prioritera inhemska stenar och konstaterar att nämnden inte hade något annat val än att godkänna den leverantör som bäst uppfyllde villkoren.

Två finska bolag, Luonnonkivi Palin och Heikkilä Granit, vann upphandlingen, men stenarna de levererar har brutits i Kina.

Stenindustrins branschorganisation Kivi kritiserar Åbo stad för beslutet att köpa gatsten till Salutorget från Kina. ÅU-Foto

Åbo profilerar sig som en framgångare i miljöfrågor och har det ambitiösa målet att vara en klimatneutral stad redan 2029. Staden har talat om att det ekologiska fotavtrycket för stenupphandlingen eventuellt kan klimatkompenseras.

Stenar är väldigt dyra och de kinesiska stenarna var en halv miljon billigare än de billigaste finska stenarna. Nu landar prislappen på 1,25 miljoner euro. Ilvessalo tycker ändå att det är en helt bra lösning om staden klimatkompenserar för utsläppen.

— Också när man tar i beaktande kostnader för klimatkompensationen blir stenarna från Kina billigare, säger Ilvessalo.

Oklart om stenarna klimatkompenseras

Men det är osäkert om utsläppen kommer att kompenseras. Stadsplaneringschef Kimmo Suonpää säger att det bland annat beror på om man kan följa upp och räkna ut klimatavtrycket för hela processen. I sista hand är det sedan ett politiskt beslut om staden till exempel ska plantera träd och på så sätt skapa koldioxidsänkor.

I en offentlig upphandling kan staden ställa upp också andra kriterier än kvalitet och pris, som miljöaspekter och socialt ansvar. Suonpää förklarar att tjänstemännen valde att utföra upphandlingen som en tävling där priset för en produkt av en viss kvalitet avgör, för att det skulle ha blivit för komplicerat annars.

— Om vi skulle ha haft miljövänlighet som ett krav skulle alla leverantörer tvingats visa beräkningar om processens koldioxidavtryck och dessa skulle man sedan ha tvingats följa upp. Vi bedömde att upphandlingen kanske inte skulle ha lyckats med sådana kriterier, säger Suonpää.

Om det till exempel skulle visa sig att den valda leverantören inte uppfyller de miljökrav som utlovats i anbudet skulle staden kunna anklagas för att bryta mot upphandlingsreglerna.

Gatustenar från Kina är inte heller något ovanligt i Finland. Nästan alla kantstenar för trottoarer levereras numera från Kina.

”Åbos upphandlingsstrategi borde uppdateras”

De offentliga upphandlingarna vid Åbo stad bereds av tjänstemän, men nämnderna har rätt att inte godkänna ett visst upphandlingsförfarande, en så kallad övertagningsrätt. Men Ilvessalo säger att det är väldigt sällan som politikerna använder sig av denna rätt.

— Därför skulle det vara väldigt viktigt att Åbo stads upphandlingsstrategi skulle uppdateras.

Hon säger att stadsstyrelsen remitterade ett förslag till en ny strategi för konkurrensutsättning 2018, men sedan dess har saken blivit hängande. Den nya strategin skulle lyfta fram just ansvars- och miljöaspekter mera.

Kommunministern uppmanar till ansvarsfulla upphandlingar

Kommunministeriet publicerade tidigare i veckan tillsammans med Kommunförbundet en ny nationell upphandlingsstrategi. Ungefär hälften av skatteintäkterna på lokal och nationell nivå används för projekt som konkurrensutsatts genom offentlig upphandling. Hur upphandlingarna genomförs har alltså stor betydelse för samhället.

Kommunminister Sirpa Paatero (SDP) sade i sitt tal i samband med lanseringen i onsdags att ansvarsfullhet är kärnan i den nya strategin, och då syftar hon på både miljöeffekter och sociala följder av upphandlingen.

— Det billigaste priset får inte styra, om man strävar efter vissa effekter, sade hon.

När aktörer tävlar om att kunna erbjuda de billigaste tjänsterna kan konkurrensutsättningen leda till undermåliga arbetsförhållanden för anställda. Till exempel rapporterade Helsingin Sanomat i somras om oskäliga arbetsvillkor inom städbranschen.

Finland är förbundet att följa EU-direktiv om offentlig upphandling och i anbudstävlingen får det inte finnas kriterier om att tjänsteproducenten eller en viss produkt ska vara finsk.

Men en tanke i arbetet med den nya nationella strategin har varit att om kommunerna och staten formulerar tydligare kriterier om miljöhänsyn och drägliga arbetsvillkor kan det bidra till att inhemska aktörer har en bättre chans. Fast de inte skulle erbjuda det billigaste priset skulle det ändå innebära positiva ekonomiska effekter för Finland.