Kommunforskare: Idén om skatt till stugkommunen har skjutits i sank
Miniatyrmodellen av Pargas finns i Pargas stadshus. Foto: Anja Kuusisto
Idén med att man kunde betala skatt till två kommuner – den där man har sin fasta hemadress, och den där man är deltidsboende – skulle tilltala många såkallade sommastugekommuner som Pargas och Kimitoön, Gustavs med flera.
Nu i coronatider har de deltidsboendes eventuella användning av kommunala tjänster, såsom social- och hälsovård, på sommarstugeorten igen diskuterats.
Men idén med dubbel kommuntillhörighet har skjutits i sank ungefär lika många gånger som den har lyfts fram.
Den förra regeringen, det vill säga Sipiläs regering tillsatte en tjänstemannaarbetsgrupp som utredde frågan.
Kommunforskaren Siv Sandberg, Åbo Akademi, var en av de sakkunniga som hördes under arbetets gång.
– Dubbelt kommunmedlemskap hörde till den centerpolitiska agendan, säger Sandberg.
– I arbetsgruppen fanns överlag en stor acceptans för att man kan bo på flera håll, att livet ser så ut i dag. Men i praktiken blev det sedan svårt.
Foto: Erik Sandström/SPTSiv Sandberg, Foto: Erik Sandström/SPT
”Realismen vann över idealismen”
– När man rubbar något i lagen om hemkommun och inkomstskattelagen rör man sig nära grundlagen. Att alla måste vara likvärdiga inför lagen är omöjligt att kringgå.
– Man kan säga att realismen vann över idealismen på ett ganska tidigt skede i utredningsprocessen, säger Sandberg.
De skattetekniska förutsättningarna visade att det inte är så lätt att ge exakta definitioner för hur skattesystemet borde byggas upp. Hur många veckor om året krävs för att vara deltidsboende till exempel.
Ursprungsidén var en Korpobos!
Om vi backar bandet ytterligare så var frågan aktuell också då Skärgårdsdelegationen under den förra riksdagsperioden överlämnade det Skärgårdspolitiska programmet 2017-2019 till jord- och skogsbruksminister Jari Leppä, C.
Då påminde dåvarande riksdagsledamoten Stefan Wallin, SFP, om vem som ursprungligen kom med idén om skatt till två kommuner.
Det var en Korpobo!
– Redan på 1960-talet föreslog kommunalrådet Rudin Eneberg från Korpo att alla sommarboende kunde betala en tolftedel av sin kommunalskatt till sommarkommunen. Andra modeller finns också och bör nu utredas, skrev Wallin i en artikel i juni 2017 som hittas på sfp.fi.
2018 presenterades senaste utredningen
Utredningen där Sandberg hördes som sakkunnig blev klar i slutet av år 2017 och resultatet presenterades i januari 2018.
Sipiläs regering utgick från att social- och hälsovårdsreformen skulle förändra kommunernas roll och landskapet skulle överta många uppgifter. Då skulle det uppstå en skatteväxling på cirka 12 procentenher, vilket betyder att en kommun som i dag har en inkomstskatt på 20 procent efter reformen skulle ha skatteprocenten 8.
För kommunerna skulle då fastighetsskatten bli ett ännu viktigare instrument än vad den är i dag.
Fastighetsskattens betydelse växer
– Men den är viktig också nu, via den betalar stugägarna, fastighetsägarna, skatt till de kommuner där de deltidsbor. På så sätt bidrar de redan nu finansiellt, också direkt till kommunen, inte bara via tjänster och service de köper.
– Sen finns det fastighetsägare som aldrig vistas på orter där de äger något, och människor som regelbundet vistas på fler orter än två, så det finns många aspekter att beakta om frågan skulle bli aktuell igen, säger Sandberg.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.