Enligt förbundet har den kommunala ekonomin varit hårt pressad under de senaste åren. Trots det tar kommunerna till permittering eller uppsägning bara av nödtvång.
— Att skuldbelägga kommunerna inför det nya läsåret och stämpla enskilda kommuner är tarvlig propaganda i en situation där de kommunala beslutsfattarna och tjänsteinnehavarna säkerligen gör allt för att klara sig i korstrycket mellan en kärv ekonomi och serviceförpliktelser, säger Kommunförbundets vice vd Timo Reina i ett pressmeddelande.

Vill inte att kommunerna får nya skyldigheter

Kommunerna har uppskattat att pandemin trots coronastödet försvagar kommunernas ekonomi med cirka 1 miljard euro i år och med 1,7 miljarder euro år 2021.
Enligt Reina måste staten också i fortsättningen stödja kommunekonomin och inte ge kommunerna fler skyldigheter om de ska klara av att tillhandahålla undervisnings- och andra tjänster.
Kommunförbundets vice vd Hanna Tainio säger att undervisningen kan hålla hög standard samtidigt som eventuella kunskapsluckor som uppstått under distansundervisningen åtgärdas även om lärare permitteras i en del kommuner.
För att kommunerna ska klara de ekonomiska konsekvenserna av coronan och undvika en ohållbar skuldsättning måste kommunens inkomster och utgifter vara i balans på medellång sikt. Också kommunallagen förutsätter detta, påpekar förbundet.
Personalkostnaderna står för två tredjedelar av kommunernas totala utgifter. Kommunerna och samkommunerna har omkring 423 000 anställda.