Kommunernas situation är svår i krisen – "Ekonomiskt är det fritt fall"
Forskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi säger att det finns risk för att krisen orsakar ett spel mellan stat och kommun. Foto: SPT
Kommunerna är i en svår sits när många samhälleliga funktioner läggs på is på grund av coronakrisen. De är i korstrycket mellan flera viktiga uppdrag, säger forskare.
– Kommunerna har en nyckelroll i att hantera krisen, säger forskaren Siv Sandberg vid Åbo Akademi.
I och med beredskapslagen flyttades kommunernas självbestämmanderätt upp till statlig nivå. En del av självstyret är med andra ord ur spel, och snabba åtgärder krävs för att anpassa sig till krisen.
Det här har kommunerna klarat bra och de tar sitt ansvar i ett påfrestande läge, säger Sandberg.
– Kommunerna och staten står nu inför en gemensam utmaning.
På samma gång som kommunerna lyder under staten är deras uppdrag att skydda sina invånare. Kommunerna befinner sig i en oförutsedd situation, säger Sandberg.
– Kommunerna är i korstrycket mellan flera viktiga uppdrag.
När människorna, kommunerna och staten alla i grunden bidrar till samma ekonomi blir det dubbla budskap. Staten uppmanar kommunerna att inte permittera personal men samtidigt utlovas inga kompensationer när personalen blir utan sysselsättning
Snabbt digitalt kliv
Med andra ord kan de som talat om den tungrodda och byråkratiska kommunverksamheten få tänka om. Också vid Kommunförbundet säger Ida Sulin, direktör för svenska och internationella ärenden, att kommunerna snabbt fått ställa om i krisen.
– Det har skett ett enormt digitalt kliv under de senaste veckorna, säger Sulin.
Hon säger att kommunerna uppvisat ett otroligt snabbt, smidigt arbete och tagit till nya åtgärder på lokalt plan.
Men ingenting är gratis. Krisen gör att utgifterna ökar medan inkomsterna minskar. Kommunförbundet har kartlagt att det blir en förlust på en och en halv miljard för kommunerna.
Listan över förlusterna är lång och såväl samfundsskatten som kommunalskatten minskar.
När företagen är i knipa betalar de mindre skatt, barn som inte är på dagis betyder uteblivna dagisavgifter, avgifterna från Arbis minskar och de kommunala kostnaderna inom sjukvården ökar – för att nämna några exempel.
Vid Kommunförbundet säger Ida Sulin, direktör för svenska och internationella ärenden, att kommunerna snabbt fått ställa om i krisen. Foto: Kommunförbundet
Simhallar och idrottsgårdar gapar tomma och det finns inget jobb för personalen. När personal permitteras vill man ändå kunna använda den flexibelt inom andra områden. För att inte tala om social- och hälsovården där dyra operationer läggs på is. Vårdköer skapas och de operationer som skjuts upp får utgifterna att skjuta i höjden när krisen väl är över.
– Många kommuner gick in i krisen med en ekonomi som var dålig redan till att börja med.
Behovet av statligt stöd är alltså stort. Kommunförbundet vädjar till staten om ett stort stödpaket för att trygga verksamheten i kommunerna.
Kommunerna som redan hade det tufft innan krisen borde inte heller få några nya projekt på sina bord, säger Sulin. Kostnadsdryga extrauppdrag som den förlängda läroplikten och vårdardimensioneringen måste stoppas.
– Nu är inte rätt tid att ta sig an nya utmaningar.
Om kommunerna inte får stöd klarar de inte av sina uppdrag, säger hon. Det betyder minskad service och en delvis nedmontering av välfärdssamhället
I Pedersöre har hela personalen varslats om samarbetsförhandlingar, säger kommundirektör Stefan Svenfors. Foto: Privat
Fritt fall
I Pedersöre har kommunen fått vänja sig vid en ny vardag. Det har enligt kommundirektör Stefan Svenfors fått oväntade, till och med positiva effekter.
– Personalen bjuder till extra mycket för att underlätta situationen. Det finns en vilja att försöka och kreativiteten flödar, men med tiden ökar spänningarna.
Pedersöre tar det säkra före det osäkra och har varslat hela personalen om samarbetsförhandlingar. En stor del av den kommunala verksamheten inom barnomsorg och skola har stängt och sker på distans.
– På den ekonomiska sidan är det fritt fall.
Svenfors tror att krisen kommer att synas i verksamheten ännu länge. Han hoppas att staten bestämmer sig för att stödja kommunerna.
– Hela fältet är i behov av hjälp.
Risk för spel mellan stat och kommun
Forskaren Siv Sandberg anser att det statliga stödpaketet behövs, men exakt hur stort det borde bli kan hon inte säga. När staten förutsätter snabba omställningar gäller i allmänhet en finansieringsprincip – den som bestämmer har en moralisk skyldighet att stå för räkningen.
– Här finns en risk för spel mellan stat och kommun.
I ett sådant fall börjar parterna suboptimera, det vill säga att alla börjar skylla på varandra, säger forskaren. Det kan innebära att staten säger att kommunerna överdriver sina problem medan kommunerna anser att staten pantar på pengar.
Det finns en risk att krisen slår hårdare mot stora städer än mindre kommuner. Det är en tuff chock när hela servicesektorn stannar av. Mindre orter har kanske primär näring och industri som gör att de inte påverkas i samma grad.
I bakgrunden finns en strukturell obalans där vissa kommuner är fattiga och andra rika. Demografin och vårdbehovet varierar stort, och kommunerna har inga stora marginaler.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.