Kommunernas ekonomi kan krascha redan år 2022
Covid-19 har fått kommunerna, åtminstone en del av dem, att presentera positiva ekonomiska prognoser för år 2020. Även nästa år kommer kommunerna att få extra pengar av staten. Vad händer efter det?
Det gäller att njuta så länge det varar, hör man ibland sägas. Det här uttrycket passar just nu bra, om man vill beskriva kommunernas situation.
Det är en positiv sak att staten tryggar kommunernas ekonomi, men de ekonomiska stöden har också en baksida. De extra pengarna fördröjer nödvändiga förändringar i kommunerna.
Redan nu kan man fråga sig om statens stödåtgärder var förhastade och överdimensionerade? Pengarna som kommunerna får är en tillfällig lösning och för de kommuner som har sin ekonomi i obalans, kan det till och med betyda att bekymren blir större, då nödvändiga förändringar uteblir.
Kommunerna skapades på 1860-talet, men kommuner i ungefär nuvarande skepnad formades på 1970-talet. Kommunernas ekonomiska situation har så gott som alltid varit dålig. Den som misstänker något annat, kan bläddra i arkiven.
Trots illusionen att kommunernas ekonomi ständigt är dålig, har kommunerna ändå alltid lyckats överleva även följande årtionde. Även framöver kommer de kommuner som är beredda att anpassa verksamheten att överleva. Vårdreformen kommer ändå att kräva mera än vanligt för att anpassa verksamheten till en halverad omsättning.
Kommande kommunalval, statsbidrag utöver det vanliga och en kommande vårdreform kommer att upprätthålla spänningen på kommunfältet. Den osäkra situationen skapar också en ypperlig grund för alla som vill spekulera i varför en viss sak måste göras på ett visst sätt i kommunen.
Det är bra att det framförs olika aspekter och att det spekuleras i framtiden. I dagens läge kan alla endast framföra sin bästa gissning, eftersom så många faktorer om framtiden är okända. Vill man, går det ändå att hitta vägledning, för att göra gissningen om framtiden mera trolig.
På basis av tidigare års bokslut kan man ungefär räkna ut vad verksamheten kommer att kosta och hur man vid behov kan krympa kostnaderna.
Att jämföra olika kommuner med varandra berättar en del, men egentligen berättar det ingenting, då kommunernas servicenät är olika. Också kommunernas sätt att arrangera och producera service avviker från varandra.
Att ha en kommunal ekonomi i balans är ingen svår uppgift och inte heller en omöjlig ekvation. Det svåra är att fatta de beslut som krävs för att balansera ekonomin. Det krävs ofta någon form av ekonomisk kris, för att hitta motivation för att fatta de svåra besluten.
Nästan samtliga kommunala förtroendevalda gör sitt bästa för att en kommun ska kunna erbjuda bästa möjliga service åt kommuninvånarna. Det är inte alla gånger enkelt att balansera mellan kommuninvånarnas önskemål och en snäv kommunal plånbok.
Det är heller inte enkelt att hålla reda på hur skattesats, statsbidrag, årsbidrag, finansieringskalkyl och lånebörda hänger ihop. Det finns inte heller någon patentlösning för hur man sköter en kommun framgångsrikt. En sak är dock klar: Det behövs mindre emotion och mera subtraktion.
Läser man diverse diskussioner på nätet serveras det många förenklade lösningar. De två vanligaste lösningsförslagen är flera företag till orten och minskade investeringar. Dessa två lösningsförslag är redan i sig motstridiga.
Flera företag till en ort är en bra målsättning, men det förbättrar eller räddar inte automatiskt kommunens ekonomi. Åtminstone finns det inget direkt kausalsammanhang mellan antalet företag och bra kommunal ekonomi. Företag betalar inte skatt för att de är företag, företag betalar skatt om de uppvisar vinst. Av den skatt ett företag betalar, kommer dessutom bara en liten del direkt till kommunen, staten tar det mesta.
Att rädda den kommunala ekonomin genom att sluta investera, är som att sluta mata hästen. Det är en kort tid bra för ekonomin, men slutar sannolikt i att man måste investera i en ny häst eller helt avstå från att ha en häst.
Att låna pengar för investeringar, är en logisk del av den offentliga sektorns sätt att sköta sin ekonomi. Ingen aktör inom offentliga sektorn torde agera enligt modellen att man först sparar pengar för att sedan investera. Det utvecklingsansvar för samhället som bland annat kommunerna har, möjliggör inte samma logik som gäller för privatpersoners ekonomi.
Det tillfälliga stöd till kommunerna som staten gått in för, gör att det finns risk för att en del kommuner råkar ut för bankrutt redan år 2022. Det här kombinerat med en vårdreform som år 2023 tar hälften av kommunernas pengar, gör kommunernas sits besvärlig.
Vi kommer de närmaste åren att se en aldrig tidigare skådad förändring av den offentliga sektorn.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.