Kommunerna är urusla husägare
Stadsstyrelsen i Pargas föreslår att staden ska köpa Axxellfastigheten för 1,2 miljoner euro. Att köpa en byggnad för att använda den under en viss tid låter märkligt. Byggnader på mindre orter kan bli en dyr affär.
Nästa år ser mörkt ut för kommunernas ekonomi konstaterar Kommunförbundet. Enligt Kommunförbundets uppskattning kommer coronaepidemin att försvaga den kommunala ekonomin med 1,7 miljarder euro år 2021.
Staten erbjuder under innevarande år tillfälliga tilläggspengar, bland annat coronastöd och höjd samfundsskatteandel till kommunerna. Det här förbättrar den kommunala ekonomin tillfälligt. Nästa år ser dystert ut för kommunerna, om inte staten igen träder in med tillfälliga stödåtgärder. Det finns i detta sammanhang orsak att fråga hur långt statens kassa räcker, statsskulden ökar varje minut och pengar kan inte spridas ut i det oändliga.
Att vänta på bättre tider kan innebära en lång väntan. Inkomsternas otillräcklighet är ett kroniskt problem inom den offentliga sektorn. För att Finlands ekonomi och landets konkurrenskraft ska förbättras, vilket alla torde vara ense om att måste ske, måste den offentliga servicen krympa. Det här torde vara ofrånkomligt, trots att det kan vara närapå omöjligt för politiker att i offentligheten klart och tydligt uttrycka saken.
Även i vår region ligger dystra moln över städerna och kommunerna. Den service som den offentliga sektorn i dag erbjuder, kommer att genomleva kraftiga förändringar. Förändringen är dessutom inte en kortvarig coronastörning, hela den offentliga strukturen måste slimmas.
Pargas stads intresse för att köpa en gammal skolfastighet tyder på en förlegad eller obefintlig fastighetsstrategi. Att köpa en stor byggnad för att använda den under en kort tid verkar fantasilöst. Om dylika affärer görs som en del av en större överenskommelse mellan parterna, kan det finnas faktorer som talar för ett dylikt köp, men annars saknas logiken.
Logiken är lite samma som om man skulle köpa en bostad i Tammerfors, då man ska tillbringa ett veckoslut med familjen i nöjesparken Särkänniemi. Köpproceduren kräver tid och pengar och slutresultatet är ekonomiskt sett osäkert.
En gammal skolbyggnad ger ingen avkastning, den kommer att behöva kontinuerligt underhåll och reparationer. Staden köper kostnader. Att genomföra samma procedur via ett tidsbundet hyresavtal skulle minska stadens ekonomiska belastning och vara nästan riskfritt.
Kommuner är inte professionella fastighetsutvecklare och beslutsfattandet även i fastighetsfrågor kan vara mycket nyckfullt. En kommande vårdreform minskar dessutom kommunernas svängrum betydligt. Att köpa gamla fastigheter på orter där fastighetsvärdet är lågt är riskabelt, sannolikheten att man gör en lönsam affär är obetydlig. Kommunerna har inte längre råd att agera avstjälpningsplats för gamla byggnader.
Har man ont om pengar ska man hålla sig långt borta från allt som heter byggnader. Att få avkastning på byggnader på mindre orter är svårt, även i eget bruk är fastigheter dyra. Det kan många gånger, ekonomiskt sett, vara ett förmånligare alternativ att verka i hyrda utrymmen. Inte bara ekonomin spelar in. Utrymmesbehoven ändrar kontinuerligt och då erbjuder hyrda utrymmen en stor framtida flexibilitet.
Argumentet att det i alla sammanhang är ekonomiskt mera vettigt att äga än att hyra en fastighet är inte överensstämmande med verkligheten. Åtminstone inte då vi lever på 2020-talet. Att äga stora fastigheter kräver specialkunnande och kontinuerlig kalkylering. Frågan är ändå inte svartvit och varje enskilt fall måste granskas separat.
Det som ofta anses vara en självklarhet i kommunala sammanhang, att det är billigare att verka i utrymmen kommunen äger, behöver inte alls stämma om man använder en räknemaskin och räknar de riktiga fastighetskostnaderna under en viss period. Reparationsskulden i samtliga byggnader växer årligen. I kommunala sammanhang är det också av stort värde att veta vilka fastighetskostnader man kommer att ha under ett visst antal år framåt.
Det finns orsak för kommunerna att fokusera på anskaffning av obebyggda fastigheter. Olika markområden erbjuder ett viktigt redskap för att kunna planera och utveckla lokalsamhället. Det är sällan i skattebetalarnas intresse att kommunerna köper gamla byggnader, som var moderna på 1900-talet.
Måste man absolut köpa en gammal byggnad, ska man åtminstone veta vad det kostar att riva den om ett antal år och om man överhuvudtaget får lov att riva den.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.