Kommunerna är statens ekonomiska spratteldockor
Med några veckor kvar av året, är det igen aktuellt för kommunerna att godkänna en budget för nästa år. Nästa år blir ett enkelt år för kommunerna, då staten valt att frikostigt dela ut pengar till kommunerna.
Statens stödåtgärder stärker den kommunala ekonomin betydligt år 2020 och även år 2021. Det är statens coronastöd till kommunerna som stärker den kommunala ekonomin avsevärt.
I samband med budgetbehandlingen hösten 2020 beslutade regeringen att anvisa kommunerna tilläggsstöd ännu för år 2020. Statsandelarna för basservicen höjs i höstens tilläggsbudgetar med ytterligare 400 miljoner euro och statsunderstödet för sjukvårdsdistrikten med 200 miljoner euro. Dessutom anvisas i höstens tilläggsbudget 355 miljoner euro för full ersättning av direkta kostnader i anslutning till coronaviruset.
Staten fortsätter att stöda kommunerna nästa år. Staten tryggar ordnandet av servicen genom att fortsätta stöda den kommunala ekonomin år 2021. Statsandelarna för basservicen får ett tillägg på 300 miljoner euro, varav 20 miljoner euro anvisas för höjning av statsandelen enligt prövning. Dessutom fortsätts den temporära höjningen av kommunernas utdelning av samfundsskatten med 10 procentenheter ännu år 2021, vilket beräknas stärka den kommunala ekonomin med över 500 miljoner euro 2021.
Kommunerna kompenseras också till fullt belopp för kostnader som direkt hänför sig till coronasituationen, till exempel i anslutning till testning, spårning och vård av patienter. För detta reserveras år 2021 sammanlagt 1,66 miljarder euro.
Enligt finansministeriet stärker statens åtgärder den kommunala ekonomin med 865 miljoner euro år 2021 jämfört med den ordinarie budgeten för 2020. En stor del av åtgärderna för att stärka den kommunala ekonomin är tidsbegränsade. Regeringen beslutade i samband med budgetmanglingen att också inleda beredningen av riktlinjerna för kommunernas framtida ekonomi.
Den tillfälliga generositeten från statens sida är inte bara en bra sak. Utgångspunkten i den kommunala verksamheten är att man använder de pengar som finns. Det här är logiskt och i enlighet med kommunernas uppgift. Kommunerna ska inte generera över- eller underskott, kommunerna ska eftersträva ett resultat som på lång sikt landar på noll. Noll ska räknas från sista raden i resultaträkningen, så att även nödvändiga investeringar får plats.
När kommunerna nu tillfälligt får mera pengar, betyder det att man kan låta bli att effektivera verksamheten och anpassa verksamheten till tiden efter vårdreformen. Det finns tyvärr en märkligt politiskt mekanism i det kommunala systemet. Den mekanismen handlar om att man tänker utgående från geografi, i stället för att tänka utgående från ekonomi eller kvalitet.
När utgångspunkten är något annat än att optimera verksamheten ur en ekonomisk och kvalitetsmässig synvinkel, blir slutresultatet ofta en kompromiss, som inte gagnar någon.
Att göra en budget för år 2021 är värre än vanligt. Budgeten inför ett valår innehåller sällan realistiska politiska bedömningar, det gäller att hålla alla nöjda.
Man kan fråga sig om det finns ett grundläggande fel i den nuvarande kommunala verksamhetsmodellen? Varför är det inte eftersträvansvärt och till och med populärt att fatta rationella beslut? Det kommunala idealläget verkar vara att göra så lite som möjligt. Är det fel på kommuninvånarna, när det upplevs som tryggt och bra, då allt är som det alltid varit?
Inför kommunalvalet har alla kommuninvånare en möjlighet att påverka utvecklingen i kommunen. Man kan välja om man i framtiden vill bo i ett museum eller i en kommun som hela tiden anpassar sin verksamhet enligt nya innovationer och möjligheter. Verkligheten ändrar och allt var inte bättre förr.
En orsak till varför en vårdreform är nödvändig är kommunernas oförmåga att förnya sin verksamhet. Ett av de största hindren för att förnya verksamheten är kommunens fastigheter. Verksamheten planeras utgående från de befintliga lokalerna, trots att nya metoder och sätt att verka skulle kräva helt andra faciliteter. De kommuner som vågar tänka nytt och agera enligt det, kommer att vara framtidens vinnare.
Kommunerna är beroende av vilka beslut staten fattar. När statsrådet justerar mekanismerna som styr den kommunala ekonomin, syns det genast i kommunerna. Diskussionen om framtiden och den stora bilden saknas i kommunerna, man har fastnat i enskilda frågor och detaljer.
Fritidspolitikerna kan och ska inte leda kommunen via enskilda frågor eller detaljer, de ska ange riktningen för kommunens framtid, inom de ramar som staten möjliggör.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.