Förflytta dig till innehållet

Kommunenkät: Coronaepidemin har ökat barnskyddsbehovet

ÅU-foto
En nalle som sitter vid ett bord.
Stödbehovet hos barnskyddets klientfamiljer har ökat i största delen av de kommuner som deltog i enkäten.

Antalet barnskyddsanmälningar och antalet klienter inom barnskyddet har ökat på grund av coronaepidemin. Det framgår av en kommunenkät som Institutet för hälsa och välfärd och Centralförbundet för Barnskydd låtit göra.

85 kommuner och 18 samkommuner besvarade enkäten som riktades till ledningen för barnskyddet.

Av de kommuner som svarade på enkäten bedömer 40 procent att antalet klienter inom barnskyddet har ökat och 47 procent uppger att antalet barnskyddsanmälningar har ökat.

Brister i barnskyddets tjänster har funnits länge, uppger institutet och centralförbundet.

”Det är dock klart att epidemin har förvärrat situationen. Den har också understrukit de brister som redan finns”, säger Pia Eriksson, specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd, i ett pressmeddelande.

Psykiska problem hos barn och föräldrar

Livssituationen för barnskyddets klientfamiljer har klart försvårats i största delen av kommunerna.

Upp till 63 procent bedömer att psykiska problem hos barn har ökat jämfört med tiden före epidemin. På motsvarande sätt bedömde 55 procent av kommunerna att föräldrarna har fler psykiska problem än tidigare.

”Ökningen av psykiska problem är oroväckande. Tillgången till mentalvårdstjänster för barn och unga bör uppmärksammas särskilt i eftervården av coronakrisen”, säger Eriksson.

Över 70 procent av kommuner bedömer att interaktionsproblemen i barnskyddets klientfamiljer, föräldrarnas orkeslöshet och problemen med barnens skolgång har ökat.

Tillgången till social- och hälsovårdstjänster

56 procent bedömer att tillgången till social- och hälsovårdstjänster och skolväsendets och elevvårdens tjänster har försvårats i viss mån.

Tillgången till barn- och ungdomspsykiatriska tjänster bedöms å sin sida ha försvårats i viss mån i 62 procent av kommunerna.

”Man bör satsa på barns och ungas välbefinnande i skolan genom att fästa särskild uppmärksamhet vid elevvårdens resurser”, säger Annukka Paasivirta, specialsakkunnig vid Centralförbundet för Barnskydd.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter