Kommunalpolitikens ABC: Åtminstone det här behöver du veta
Den kommunala självstyrelsen är en viktig del av vår demokrati
Siv Sandberg, samhällsforskare vid ÅA
När folk ställer upp som kandidat i kommunalval har de ofta den förenklade uppfattningen om att de, genom att bli invalda, direkt kan påverka sitt barns dagis, eller bestämma var en ny busshållplats ska stå.
Att du kan påverka beslut som berör dig personligen på det här viset stämmer inte riktigt.
Däremot stämmer det, inte minst ur väljarens synvinkel, att kommunalpolitiken är det viktigaste sättet för en vanlig människa att påverka sin näromgivning – och på ett bredare plan, hela samhället.
– Den kommunala självstyrelsen är en viktig del av vår demokrati. Den som röstar är med och tar sitt ansvar för att vi har fungerande demokratiska institutioner.
Det säger universitetslärare i offentlig förvaltning vid Åbo Akademi, Siv Sandberg.
Utbredd okunskap om kommunalpolitik
Gallupar som Finlands kommunförbund gjort, visar att det genom åren alltid funnits en viss okunskap bland väljarna. Vilka tjänster kommunen sköter, och hur den lokala politiken påverkar vårt dagliga liv, är långt ifrån självklara saker för alla.
Hur går det egentligen till när beslut fattas på kommunalnivå, och hur kan din röst bidra till att förbättra servicen i din kommun?
De viktigaste beslutande organen i en kommun är kommunfullmäktige och kommunstyrelsen. Dessutom kan fullmäktige tillsätta nämnder och andra organ.
Nämndernas antal och uppdrag kan variera mellan kommunerna.
1. Kommunens ”riksdag”: Fullmäktige och dess fyra huvudsakliga makter
När du röstar i kommunalvalet avgör du vilka personer som sitter i kommunens fullmäktige.
Fullmäktige är kommunernas motsvarande riksdag. Medan riksdagen stiftar lagar, har fullmäktige fyra huvudsakliga maktområden: organisationsmakt, strategi, ekonomi, och stadsplanering.
Efter valet utser fullmäktige medlemmarna i kommunstyrelsen och nämnderna.
Genom förvaltningsstadgan, som uppdateras ungefär vart fjärde år, bestämmer fullmäktige till exempel vilka nämnder som ska finnas i kommunen.
Kommunstrategin är limmet som binder ihop de övriga beslutsområdena, och ska leda övriga, kortsiktigare beslut. Här ges ledamöterna utrymme att tänka framåt och vara visionärer.
– Visst kan man här bara använda slagord. Men i själva verket är strategin en chans att fråga sig en hurdan slags kommun man vill ha och vartåt man vill att den ska utvecklas, till exempel bra för barnfamiljer, säger Sandberg.
De konkreta besluten handlar om ekonomin
Budgetbesluten rör de allra konkretaste frågorna, och flest timmar läggs ner på dem. Bland annat är det fullmäktiges uppgift att bestämma om skattesatsen, och kommunens ekonomi tas upp på så gott som vartannat fullmäktigemöte.
Fullmäktige godkänner kommunens budget och verksamhetsplan, som ger ramarna för all verksamhet i kommunen.
– Det är genom budgeten som man har störst chans att inverka på barnens dagisplats.
Kommunens fysiska planläggning – var bostadsområden ska finnas, om spårvagnar ska tas i bruk – är också i fullmäktiges händer.
I Åbo är planeringen speciellt viktig, och överlag i större städer ligger de flesta konfliktområdena just i det här beslutsfattandet. I mindre kommuner, som Kimitoön, väger planeringen kanske mindre, men också där finns frågor som är väldigt synliga. Vindkraft är en sådan het fråga.
Trots att kommunalpolitiken generellt är mer pragmatisk än partipolitisk, syns skiljelinjerna i större städer. Till exempel i Åbos stadsplanering dras en linje mellan Samlingspartiet och De gröna gällande olika satsningar på trafiken.
Så här används din röst i kommunalvalet
- Kommunalvalet är till viss mån ett personval:
- Du röstar direkt på din favoritkandidat, men de totala rösterna fördelas på alla kandidater som ställer upp för samma parti.
- Hela partiets röster räknas ihop. Den kandidat som fått flest personliga röster, får hela partiets jämförelsetal.
- Kandidaten med nästflest röster får jämförelsetalet delat med två, kandidat nummer tre får röstantalet delat med tre, osv.
- När du röstar på en person, är det därför bra att bekanta sig med hela partiets politik. ”Man ska klara av att stå ut med alla de övriga kandidaterna också”, säger Siv Sandberg.
- Antalet fullmäktigeledamöter varier enligt kommunens storlek. Till exempel i Åbos fullmäktige sitter 67 ledamöter, i Kimitoön är de 27.
- Proportionerligt har alltså Kimitoön fler ledamöter per invånare än Åbo.
- Hur många röster din kandidat behöver för att bli invald i fullmäktige, beror mycket på i vilken kommun du röstar i.
2. Maktens centrum: Kommun- eller stadsstyrelsen
Kommunstyrelsens och nämndernas sammansättning ska avspegla styrkeförhållandena i fullmäktige.
Partierna nominerar sina kandidater till de olika posterna. Nästan alla kommunstyrelsemedlemmar sitter i fullmäktige, medan nämndplatserna ofta fördelas också till andra än fullmäktigeledamöter.
Arkiv/Stefan HolmströmOm fullmäktige motsvarar riksdagen på nationell nivå, är kommunstyrelsen som regeringen.
Kommunstyrelsen är på många sätt kommunens maktcentrum, och har ansvaret för att kommunens ekonomi och förvaltning hänger ihop. Alla ärenden som behandlas i fullmäktige måste först beredas av kommunstyrelsen.
3. Nämnderna fattar beslut om konkreta sakfrågor
I nämnderna fattas de beslut som ligger närmast kommunens verksamhet.
Till exempel bildningsnämnden bestämmer över skolutrymmen och -skjutsar.
– Frågor om bussrutter, utrymmen eller storleken på skolklasser behandlas ofta på nämndnivå, säger Sandberg.
Nämndernas sammansättning ska som nämnt avspegla fullmäktiges styrkeförhållanden – men exakt vilka personer de olika partierna placerar på nämndposterna varierar mellan kommunerna.
I en del kommuner har man till exempel bestämt att en viss andel av nämndledamöterna också ska sitta i fullmäktige.
Det finns vissa begränsningar kring vem som får sitta i vilka nämnder. För en som är anställd inom kommunens eller stadens småbarnspedagogik till exempel, är det inte lämpligt att sitta i den nämnd som berör de frågorna.
– I effekt skulle man då vara sin egen arbetsgivare.
Det finns inga formella hinder för att samma person sitter i flera nämnder. Men till exempel i Åbo är konkurrensen om platserna så stor att uppdragen ofta fördelas mellan flera personer.
Arkiv/Anja KuusistoKommunerna skiljer sig i fördelningen av uppdrag
I Åbo konkurrerar 700 personer om 67 platser i fullmäktige. Totalt finns 200–300 förtroendeuppdrag.
Det betyder att alla kandidater inte kan räkna med att få något uppdrag alls. Samtidigt ser partierna det som viktigt att det finns uppdrag där folk som kandiderat ändå får möjlighet att påverka politiken.
I mindre kommuner är konkurrensen om platserna också mindre. Det innebär att de flesta som ställer upp i valet i kommuner som Kimitoön och Pargas matematiskt sett kan få en plats i något organ, ifall de vill det.
– I Finland har vi stora förtroendeorgan jämfört med andra länder. Det beror på att partierna tycker bra om att hålla kvar sina reserver. Nämnder brukade åtminstone förr ses som ett ställe där folk kan växa och lära sig mer, innan de ställer upp som fullmäktigekandidat igen. Det ger motivation att hänga med i politiken.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.