Kommer Yle att följa den nya lagen?
Lagen om Rundradion har ändrats. Den nya eller uppdaterade lagen trädde i kraft den 1 augusti i år. Vad har ändrat i praktiken?
Yle har en viktig uppgift i Finland, i synnerhet då riksdagen slagit fast att nästan all offentlig finansiering ska styras till ett bolag. I de övriga nordiska länderna har beslutsfattarna ansett att det är viktigt med ett brett utbud av olika medier.
Yle har en viktig allmännyttig roll också i att erbjuda ett mångsidigt och omfattande televisions- och radioprogramutbud. Ungefär de här orden används också i lagen som reglerar Yles verksamhet.
Den nya lagen definierar tydligare än tidigare hur Yles tjänster ska tillhandahållas. Man kan ändå ställa frågan om lagen trots allt är för otydligt formulerad? Enligt den nya lagen ska Yles innehållstjänster huvudsakligen vara inriktade på publikationer som innehåller rörlig bild eller ljud. Innehåll i textform ska, med några undantag, hänföra sig till bolagets publikationer som innehåller rörlig bild eller ljud.
Det här betyder att Yle inte mera kan skriva artiklar på sina webbsajter, om artiklarna inte innehåller en direkt koppling till bild eller ljud. Textformatet ska endast vara ett kortfattat komplement till bild- eller ljudmaterialet.
När man tar en titt på Yles webbsajter efter att den nya lagen trätt i kraft, kan man konstatera att Yle ännu inte, i alla fall inte konsekvent, följer den nya lagen. Var syns ändringarna i lagen i Yles verksamhet?
Den nya lagens kriterier uppfylls inte heller genom att Yle genast eller i ett senare skede lägger till en länk med bild- eller ljudmaterial till en redan publicerad artikel på någon av Yles webbsajter.
Alla organisationer ska följa gällande lagstiftning. Trots att en organisation är statsägd och skattefinansierad, kan den inte kringgå gällande lagstiftning. Svagheten med implementeringen av lagen om Rundradion Ab är att det är Yle som tolkar lagen och också följer upp hur tolkningarna förverkligats.
Bakgrunden till ändringen av Rundradiolagen är att Medieförbundet lämnade in ett klagomål till Europeiska kommissionen. Förbundet bad kommissionen avgöra huruvida det är rätt att använda offentliga skattemedel för journalistiskt webbinnehåll som saknar stöd i Yles lagstadgade uppgift. Skattemedel får inte användas för att konkurrera med kommersiell verksamhet.
Yle har en lång tradition i Finland. Finlands Rundradio grundades år 1926 och har under årens lopp blivit en del av nästan varje finländares vardag. Yle behövs och kommer också i framtiden att ha en central roll i Finland, men även Yles roll och Yles sätt att verka måste ständigt utvärderas. Denna utvärdering kan inte göras av Yle.
Den största svagheten i dag är att det saknas en oberoende instans som bedömer hur Yle sköter sin public service-uppgift och hur Yle följer gällande lagstiftning.
Håller med om att en oberoende instans borde övervaka Yles verksamhet och public service. Men är det inte Tom lika med övervakningen av journalistiken överlag. JNS (Julkisen Sanan Neuvosto) består av sgs enbart journalister som bedömer sitt eget skrå.
Det är aldrig bra när bocken skall vakta kållandet (pukki kaalimaan vartijana) som det är i de båda nämnda fallen.