Förflytta dig till innehållet

KOMMENTAREN: Skärgårdshavets välmående får inte kosta – inte ens i utbildningen

Man i skjorta.

Utbildning som affärsverksamhet är inget som de små utbildningarna i marginalen mår bra av.

Då man driver ett lärosäte på affärsmässiga grunder är det massorna som lockar. Några båtbyggare här och några fiskodlare där är inte precis det hetaste heta på den marknaden.

Kanske man borde allt mer aktivt rekrytera också studerande i utlandet?

Inte ens Skärgårdshavets välmående verkar vara det, trots att man i dagens läge talar mer om Skärgårdshavets väl än på länge. Klimat- och miljöfrågor engagerar många, men tillräckligt många vill inte utbilda sig inom exempelvis fiskerinäringen trots det.

Fiske är ett av de effektivaste sätten att minska på näringsbelastningen i havet och borde på alla vis vara en framtidsbransch, men det känns inte så.

Att driva utbildning och forskningsverksamhet i skärgårdsförhållanden är dyrt. Dessutom är utbildningarna ofta resurskrävande. Det krävs mycket utrustning och den ska också underhållas.

Åbo universitets forskningsstation på Själö lyckades få tilläggstid trots fortsatta sparkrav, men på det stora hela verkar det här med utbildning i skärgårdsförhållanden inte vara någon jättebra affärsverksamhet.

LÄS OCKSÅ

Iktyonomutbildningen som år 1999 i samband med högskolereformen flyttade från dåvarande stiftelsefinansierade Finlands fiskeri- och miljöinstitut till Åbo Yrkeshögskola lades ner 2012 och de sista iktyonomerna (YH) i Finland utexaminerades år 2016.

För Pargas (och för Skärgårdshavet) skulle en indragning eller flytt av den nuvarande fiskeriutbildningen innebära en domänförlust, en imageförlust – och precis som branschorganisationerna konstaterar skulle följderna gå ut över många fler än bara Livia.

Det skulle dessutom rimma väldigt illa med Pargas stads strategi, nya klimat- och miljöprogram och alla tankar om en livskraftig skärgård.

Det är inte bara företagen som lider av arbetskraftsbrist. Skolorna och lärosätena lider minst lika mycket av studerandebrist. Årskullarna blir mindre och vissa branscher upplevs inte längre som lika lockande, trots att behovet av arbetskraft inte försvinner någonstans.

Kanske man borde allt mer aktivt rekrytera också studerande i utlandet?

LÄS OCKSÅ

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter