KOMMENTAREN: Nu är rätt läge att snacka om skollunchen
Skollunchen. Den som har ett oförtjänt (?) dåligt rykte men som ändå varit en grundbult i det finländska skolsystemet sedan 1948 – det vill säga i 75 år.
Den som orsakat ett och annat mattrauma för elever i minst lika många år. 1970- och 1980-talets barn kommer mer än väl ihåg klassiker som dillkött, leverlåda, minestronesoppa och hönsfrikassé (den elakt gula, rätt lösa kycklingsåsen).
LÄS OCKSÅ
Skollunchen i Pargas får blandade betyg – kolla elevernas favoriter och vilka rätter som får strykasAtt skollunchen skulle falla precis alla i smaken är en utopistisk tanke, men som nämnden för fostran och utbildning också konstaterade då de diskuterade enkätsvaren på sitt senaste möte är den ett ämne som engagerar.
Att bedöma skollunchen enbart utifrån en enkät är minst lika knepigt. Utgångsläget för eleverna i olika årskurser är olika. De yngre eleverna äter tillsammans under övervakning. I årskurs 7–9 och gymnasierna är det friare och beteendet under lunchen påverkas av andra faktorer, som håltimmar, provveckor och lektioner i huslig ekonomi nära lunchdags.
I svaren på enkäten över tid är det ändå intressant att notera hur de finskspråkiga elevernas syn på skollunchen förändrats under det senaste året. Hösten 2021 tyckte över hälften av eleverna att maten smakade gott eller utmärkt (54 procent), medan andelen sjunkit med över 10 procentenheter på bara ett år.
På den svenskspråkiga sidan märks ingen sjunkande trend.
Att eleverna blir mer kritiska till skollunchen ju äldre de blir är däremot helt klart men samtidigt ingen överraskning. Åsikter förändras och man utvecklas.
Jag vet också att det går att göra riktigt gott dillkött. Och ärtsoppan jag själv avskydde i lågstadiet (som det hette då) hör till favoriterna i dag. Fiskpinnarna, som nästan var det bästa man kunde tänka sig i skolan, håller jag mig mer än gärna undan nu.
Att skolmaten diskuteras är enbart bra. Det finns alltid rum för förbättring och utveckling. Pargas stads serviceavtal för kosthållstjänster med Kaarea gäller till augusti 2024. En fullmäktigemotion där man yrkar på att staden ska utreda möjligheterna att sköta kosthållet i egen regi efter det lämnades in i december av Erika Silventoinen (SFP) med flera.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.