Mikael Heinrichs 31.01.2024 20:03

Konstaterandet att hela Airiston Helmi-härvan varit exceptionell är ingen underdrift.

En välbärgad rysk affärsman fattar, kanske litet otippat, under hösten 2007 tycke för den finländska skärgården och bestämmer sig för att köpa både öar och fastigheter på fastlandet i Pargas.

Han investerar personligen och via sina olika bolag flera tiotals miljoner euro i att bygga upp, onekligen, rätt extravaganta byggen som inte nödvändigtvis liknar något man är van vid i skärgårdsförhållanden.

En del av de här öarna hyrs senare ut, först i egen regi och senare mer storskaligt via Strandbo Group. Lokala entreprenörer engageras i byggena, som sysselsätter många och genererar tillväxt i Pargas och pengar till orten.

Hösten 2018 sker ett enormt tillslag mot öarna och fastigheterna, där flera hundra poliser medverkar. Helikoptrar flyger runt, flygförbudszoner upprättas och flera i skärgårdsstaden väcks till en till synes helt bisarr och absurd ”ny vardag”.

Pargas når ut i internationella rubriker då CKP går ut med sina misstankar om grovt skattebedrägeri, bokföringsbrott, grov penningtvätt och användning av svart arbetskraft. Flera misstänkta grips och häktas.

Rykten, insinuationer och misstankar om både det ena och det andra florerar (vilket de i och för sig gjort redan tidigare på orten). Det talas om säkerhetspolitiska intressen, hot från främmande makt och organiserad, internationell brottslighet.

CKP meddelar att utredningen kommer att ta tid, och det har den sannerligen gjort. Hetluftsballongen var som störst hösten 2018. Men den tömdes sakta men säkert på luft, redan långt innan fallet – som i det skedet skalats ner till misstankar om skattebedrägeri, bokföringsbrott och arbetspensionsförsäkringsavgiftsbedrägeri – någonsin landade i tingsrätten i december i fjol.

Den huvudmisstänkte ryska miljardären (vilket faktiskt komiskt nog påpekades i rättssalen av hans försvarsadvokat att han är, inte enbart miljonär) Pavel Melnikov infann sig i rättssalen i början av januari.

Att han medverkade gjorde egentligen hela rättegången möjlig, eftersom man i annat fall hade fått nöja sig med företaget Airiston Helmis likvidator från Lettland samt tre åtalade från Pargas.

Att den här storyn skulle lämpa sig som grund för en film eller en tv-serie råder det inte heller någon tvekan om.

Märkliga svängar har det varit både i rättssalen och utanför den.

Misstankarna om grov penningtvätt slopades redan 2022. Efter det har det i själva verket handlat om något så ”osexigt” som ekonomisk brottslighet, främst i form av svarta löner, ogrundade momsåterbäringar och försummade pensionsförsäkringsavgifter.

Processen inleddes i december under ett stort medieuppbåd, men intresset dalade väldigt fort.

Då behandlingen inleddes var det svårt att få sittplats på åhörarbänken.

Men inte ens då Melnikov själv var på plats i Åbo under två dagar i januari, var det fler än en handfull medierepresentanter på plats.

Också i rätten har det varit tvära kast. Åklagarsidan hade stora svårigheter att hävda sig med annat än skriftliga bevis från förundersökningen då inget av deras kallade vittnen sist och slutligen stärkte deras narrativ. Vittnena snarast försvagade åklagarens bevisföring.

Scenarierna som målats upp har varit väldigt olika. Åklagaren har hållit fast vid sitt scenario om ett stort kriminellt nätverk med förgreningar i världens olika hörn, medan försvaret systematiskt förnekat och förklarat agerandet med att Melnikov är både extremt välbärgad och aningen excentrisk.

Att en miljardär som byggt sin förmögenhet inom vvs-branschen sitter åtalad, i princip sida vid sida med förhållandevis lågutbildade, icke-språkkunniga medelålders ”grovarbetare” är inte heller riktigt alldagligt.

Medan en åtalas för att ligga bakom ekonomiska oegentligheter i miljonklassen har en annan av de åtalade i salen påståtts tjänat mellan 7 300 och 27 000 euro på utebliven förskottsinnehållning.

Melnikovs stora intresse för skärgården – spelat eller inte – framkom med all önskvärd tydlighet under de dagar han själv medverkade i rätten i början av januari.

Men visst blir det aningen pinsamt då man börjar gå igenom kvitton på några hundratals euro i en härva som föregicks av en polisinsats som den i september 2018.

Åklagaren blev tandlös i sin bevisföring, då misstankarna om penningtvätt skalades bort från åtalet – eftersom man inte hade tillräckligt med bevis för att sådan verksamhet skulle ha skett.

Det ledde i sin tur till att försvarsadvokaterna serverades flera lätta poäng på silverfat i salen. Försvaret kom med plausibla förklaringar till så gott som alla anklagelser som åklagaren hade möjlighet att presentera inom ramen för rättegången.

Det blev två historier som aldrig riktigt möttes. Dels är det ”agentfilmen” med rekryteringsbolaget Spektr, israelisk avlyssningsapparatur och ett påstått kodspråk som ska fungera som täckmantel för någonting helt annat än fastighets- och turismverksamhet, dels utländsk arbetskraft som jobbar för en spottstyver och får sina liv omtumlade som aldrig förr.

Att den här storyn skulle lämpa sig som grund för en film eller en tv-serie råder det inte heller någon tvekan om.

Men först ska fallet avgöras av tingsrätten – sannolikt under våren eller försommaren – och efter det ska domen, vilken den än blir, vinna laga kraft. Det sker sannolikt i hovrätten eller i Högsta domstolen.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln