Kommentar: Kultur är inte bara för tanter (längre)
Ett ofta upprepat, lätt nedlåtande, påstående är att det är medelålders kvinnor som upprätthåller kulturbranschen i vårt land.
Det är till en viss grad sant. Men en sanning som behöver allt mer modifikation.
Då TOK:s hotellchef Mikko Eskelinen talar om (ÅU 16.9 2021) vad som gör en stad attraktiv nämner han – förutom bra restauranger och stora evenemang – konst och kultur. En läcker utställning, en omtalad pjäs. De ger staden liv och hämtar besökare. Piggar upp de egna invånarna.
Och då talar vi inte längre ”bara” om kulturtanterna.
Allt fler inser att konst och kultur inte längre ska betraktas som kuriositeter, ”grädde på moset”. En orsak är förstås att man — precis som TOK:s Eskelinen — har lagt märke till penningströmmarna i kulturens spår. Många medelålders kvinnor har rätt tjocka plånböcker.
Men pengarna följer det som är av hög kvalitet. Hög kvalitet uppstår inte ur tomma intet. Att många i somras vallfärdade till Mänttä för att se ”Banksy” eller att Ateneum sålde slut på biljetterna till Ilja Repin-utställningen är ingen självklarhet.
God konst uppstår sällan i ögonblickets ingivelse. Den kräver oftast studier, mycket övning och hårt arbete.
Om Åbo vill fortsätta triumfera med attraktiva kulturupplevelser gäller det också att investera. I konstens infrastruktur och villkor men framför allt i konstnärerna själva.
Det har gått tio år sedan kulturhuvudstadsåret 2011. Ett jubileum som är värt att fira med att både Åbo stad och inblandade stiftelser drar åt samma håll kring planerna på det nya Konstens hus i Rettigs gamla tobaksfabrik.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.