Koflickor lärde sig valla på hästrygg – träning för både människor och djur
En unik kurs har hållits på Åland – i hur man vallar kor med häst. I USA är detta både vardag och sport och nu håller sedvänjan på att sprida sig hitåt.
– Hästar och kor hör ihop, säger Henna-Mari Koski, vars företag Åland hästupplevelser arrangerade kursen.
Scenen känns både ålderdomlig och naturlig. På ett stort fält i Sund Sibby vilar en flock brunvita Herefordkor förnöjt i gräset med sina kalvar. Och en bit ifrån dem vakar tre gestalter på hästrygg över dem, färdiga att gripa in om flocken skulle skingras.
Att valla kor med häst är en urgammal metod för boskapskontroll och övervakning av åkrar och fält. I USA är sedvänjan som bekant en livsstil, med westernridning och rodeo som globala kulturella fenomen.
Nya Åland/Stefan ÖhbergHenna-Mari Koski, hästentusiast och arrangör på Åland, menar att den passar lika bra på Åland.
– Hästar och kor hör ihop. De är samma typ av djur och accepterar lätt varandra, och kan rent av bli vänner, säger hon uppifrån ryggen på American Quarterhästen Erik. Det är hon som arrangerat det första vallningslägret någonsin denna helg. I två dagar har deltagarna drillats i teori och nu får de öva försiktig praktik, med Koskis sambo Kjell Berglunds snälla kossor som försöksobjekt.
En boskapsgård med stora ytor och många djur har mycket att vinna på att hålla koll på både kor och staket med hjälp av hästar. Man förflyttar sig snabbt och kan man konsten vallar man lätt hem korna eller hjälper dem när de ska byta ytor. Men det handlar inte om att rida runt som furier och skrika medan man viftar med hatten, understryker Koski.
– Det handlar INTE om att jaga djuren. Det amerikanska sättet är mer fartfyllt men det är inget vi håller på med. Att valla säkert och rätt handlar om att det ska gå lugnt och naturligt till.
Nya Åland/Stefan ÖhbergTräna hästen
En viktig del av träningen är att träna hästens muskler. Det handlar om djurens rygg- och magmuskler, som ska stärkas så att de kan svänga och backa snabbt – viktiga moment när korna ska vallas, så att allt går säkert till.
– Vi vallar inte så mycket rent praktiskt på den här kursen, det är mycket teori man måste lära sig först. Men vi håller koll på korna från hästarna, och det är fint att se hur kalvarna kommer fram och är nyfikna. En del vill nästan hångla lite med varandra, verkar det som!
Kursinstruktören Meeri Simula håller med men framhåller att det handlar om djur med egen vilja, som behöver tid för att vänja sig vid varandra.
– De betar ihop och trivs med varandra, men de är flockdjur och har sina egna inbördes hierarkier.
Nya Åland/Stefan ÖhbergKornas språk
Hon understryker också att det är viktigt att lära känna kornas språk, så man kan läsa av deras signaler. Hur nära kan man komma dem innan de börjar bli oroliga, hur man ska rikta in sig med hästen, hur man ska förstå dem.
Övningarna för dagen har handlat om just att backa och svänga – ryttarna måste, med Simulas ord, ”bli ett med hästen, så att den blir ens extra ben”. Kor kan bli oväntat snabba, så ryttarna måste lära sig att förflytta sig.
Simula har tränat olika former av westernridning sedan 2001, då hon gick ett hästcollege i norra Kalifornien och lärde känna den amerikanska ranchkulturen.
Nya Åland/Stefan ÖhbergNågot helt annat
Deltagaren Johanna Stenlund har en fin westernhatt på sig och beskriver sig entusiastiskt som en riktig cowgirl. Hon brukar rida Koskis hästar minst en gång i veckan.
– Westernridning känns mer anpassad till hästarna, man tänker mer på djuren där. Det känns som mer ”natural horsemanship”, säger hon.
– Det här är något helt annat än klassisk ridning.
Michael Hancock
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.