Förflytta dig till innehållet

Knivrättegången avslutades i Åbo – Motivet väckte fortsatt diskussion

Arkiv/Dan Lolax
en skäggig fånge

Arkiv/Dan Lolax

Hela rättegången mot Abderrahman Bouanane ordnades av säkerhetsskäl i Åbo fängelse. Bilden är från huvudförhandlingens första dag den 9 april. ÅU-foto


Huvudförhandlingen kring förra sommarens knivdåd i Åbo avslutades på tisdagen i Åbo fängelse. Åklagarens och försvarets slutpläderingar kretsade kring bekanta teman, och mediernas övervakning av rättsprocessen fick skarp kritik av en målsägande. Tingsrätten offentliggör sin dom om en månad.

Den uppmärksammade rättegången mot Abderrahman Bouanane som knivhögg tio människor i Åbo centrum i augusti i fjol nådde sitt slut på tisdagen. Bouanane satt tyst i rättssalen i Åbo fängelse och lyssnade på rättegångens slutpläderingar och beskrivningarna av skadorna han orsakat sina offer.
Både åklagarens och försvarets slutpläderingar kretsade som väntat kring frågan om Bouanane bör dömas för terroristbrott eller inte. Åklagarsidan yrkar på att Bouanane döms för två mord i terroristiskt syfte och åtta mordförsök i terroristiskt syfte medan försvaret bestrider terroranklagelserna och anser att det handlat om två dråp och åtta dråpförsök.
Både åklagarsidans argument och försvarets motargument var bekanta från tidigare. Häradsåklagare Hannu Koistinen presenterade en detaljerad genomgång av händelseförloppet den 18 augusti och betonade att Bouanane själv betraktar sig som terrororganisationen Islamiska statens (IS) krigare.
– Bouanane har sagt att hans avsikt var att skära av det första offrets hals och visa upp hennes huvud. Det här är ett typiskt tillvägagångssätt för IS och ett väldigt smärtsamt sätt för offret att dö på. Jag skulle beskriva det som slakt, sade Koistinen.
– Det är frågan om ett brott som gjorts med berått mod, inte en handling av en desperat människa.

Misslyckad martyr?

Den andra åklagaren, överinspektör Sampsa Hakala från Riksåklagarämbetet, hävdade i sin utläggning att Bouananes mål varit att dö i samband med sin attack och bli ihågkommen som en martyr.
– Bouanane har tydligt strävat efter att IS skulle ta på sig hans attentat. Han har förberett ett manifest och gjort andra förberedelser för att nå detta ändamål, sade Hakala.
– Bouananes dåd har följt det mönster som IS uppmanar till, från planeringen av dådet och valet av plats och tidpunkt till det blodiga genomförandet. Dådet fyller alla objektiva och subjektiva kriterier för terroristbrott.
IS har ändå inte tagit ansvar för Bouananes knivdåd, vilket enligt Hakala beror på att Bouanane misslyckades i sin strävan.
– Bara en död terrorist duger som martyr för IS, sammanfattade Hakala.
Hakala hävdade också att Bouanane fått inspiration till sin attack av andra attentat i Europa. Hakala nämnde skåpbilsattentaten på julmarknaden i Berlin i december 2016 och i Barcelona den 17 augusti 2017.

Gummerus: Motivet var bitterhet

Bouananes försvarsadvokat Kaarle Gummerus sade att Bouanane inte agerade i terroristiskt syfte. Enligt Gummerus var Bouananes motiv bitterhet och en strävan efter godkännande av islamister.
– Sympatier för en terroristisk organisation gör inte en brottsling till terrorist. En person kan sympatisera med en terrororganisation och begå brott, men varje fall måste behandlas skilt, sade Gummerus.
Bouanane själv har pratat varmt om IS och sagt att han för ett krig mot både kvinnor, demokrati och feltroende människor men enligt Gummerus bör tingsrätten överväga noggrant vilken vikt den lägger vid gärningsmannens uttalanden.
– När en svarande ger uttalanden som förvärrar hans eller hennes egen situation har rätten vanligtvis trott på dem och tagit dem i beaktande. Det här är ändå ett speciellt fall och tingsrätten bör fundera på varför Bouanane säger det han säger, sade Gummerus.
– Frågan är om han nu framför medierna och på grund av publiciteten han fått vill skapa en bild av sig själv som terrorist.
Gummerus nämnde Bouananes uttalande om att han ville halshugga två människor och visa upp deras huvuden för en övervakningskamera som ett exempel. Enligt Gummerus började Bouanane prata om kamerorna först efter att han sett polisens förundersökningsmaterial och på det sättet fått veta att det funnits övervakningskameror vid Salutorget i Åbo.

Zubier sågade medierna

Förutom åklagarna och försvaret fick målsägandena möjlighet att uttala sig under rättegångens sista dag. Svensken Hassan Zubier, som sprang fram för att hjälpa Bouananes första offer och blev knivhuggen flera gånger, skrädde inte orden när han talade till tingsrätten och Bouanane.
– Den terrorist som vi nu har framför oss har i sin feghet och rädsla riktat in sig på försvarslösa kvinnor. Ja, till och med en mamma med barnvagn, sade Zubier som inte nämnde Bouananes namn en enda gång under sitt långa tal.
– Hans barnsliga okunskap om islam och Koranen har säkert bidragit till att IS inte vill ha något att göra med honom. Det bör också noteras att terroristen använt narkotika, vilket visar att han inte har någon insikt i Koranens budskap.
Zubier beskyllde också försvarsadvokat Gummerus för ”kallsinnighet” i samband med förhandlingarna om offrens skadestånd. Dessutom fick medierna skarp kritik för sin övervakning av rättegången.
– Enligt vissa medier har den här rättegången varit en fars. Det stämmer inte alls, sade Zubier bestämt.
– Jag tycker rätten gjorde fel när den lät pressen komma in i rättssalen och ta bilder. Det kan inte vara så att en gärningsman och hans budskap får så här mycket uppmärksamhet och utrymme i medierna. Det är förnedrande för offren.
Rättegången mot Bouanane började den 9 april och sammanlagt sammanträdde tingsrätten 14 gånger. Domen offentliggörs den 15 juni.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter