Mikael Heinrichs 29.11.2023 16:47

Pargas stads ekonomiska sits är inte precis avundsvärd, men det är sällan fallet i budgettider i kommunerna.

Årets budgetarbete präglades dessutom av meddelandet för några veckor sedan om nedskärningar i statsandelarna som först skulle påverka redan nästa år, men som senare ändrades så att de fördelas på åren 2025–2027.

Ekonomichef Petra Palmroos presenterade en minusbudget för stadsstyrelsen i måndags, där man innan förslaget åkte vidare till fullmäktige för behandling den 11 december ännu strök investeringsanslaget för stadshuset på 250 000 euro för nästa år och höjde inkomsterna med 10 000 euro för medborgarinstitutet, samt beviljade ytterligare 10 000 euro till understöd för kultur- och fritidsverksamhet.

Inom tillståndstjänsterna kommer man nästa år att ha ett årsverke mindre än i år.

Balanseringsprogram utarbetas under våren

I och med att man i Pargas går in för att föreslå en budget med ett minusresultat på omkring 2,6 miljoner euro, betyder det att man samtidigt måste dra åt svångremmen för att balansera upp det hela.

Därför går man också in för att utarbeta ett balanseringsprogram för åren 2024–2027, där arbetet inleds direkt i januari och tanken är att programmet ska kunna godkännas i fullmäktige under maj månad nästa år.

– Det kommer helt enkelt att handla om att välja vad man vill prioritera och vilka justeringar man behöver göra i den egna verksamheten. Vi tappade 2,7 miljoner euro i statsandelar då man jämför åren 2023 och 2024 till följd av social- och hälsovårdsreformen, säger hon.

I balanseringsprogrammet ingår bland annat åtgärder för att utveckla interna administrativa processer, att stävja personalkostnader och köp av tjänster och en plan för fastighetsmassans användning.

Alla beslut ska ändå bygga på stadens strategi.

Vad som sker med de fastigheter som kommunerna, bland annat Pargas, hyr ut till välfärdsområdet fram till 2026 är också ett frågetecken för framtiden.

Egentliga Finlands välfärdsområde har signalerat att man kommer att göra sig av med upp till en tredjedel av alla fastigheter fram tills dess – och hur det drabbar Pargas återstår att se.

Malms skola kan svälja nästan 9 miljoner

Läget med Malms skola gör situationen knepigare, eftersom den senaste uppskattningen är att huset kommer att sluka till och med 8,8 miljoner euro under de kommande fem åren.

– Exakt hur stor prislappen blir klarnar först då projektplanen är klar och man noggrant gått igenom alla siffrorna, men för nästa års del handlar det om en investering på 1,1 miljoner där.

Det betyder samtidigt att planerna att åtgärda bollhallsdelen av Vapparvägens skolfastighet skjuts på framtiden, eftersom utrymmet som senast användes av Pargas svenska gymnasium med all sannolikhet kommer att behövas som klassrum och utrymme för tillfällig verksamhet för skolans del.

– Då investeringarna ska balanseras på sikt kommer det att bli aktuellt med att se över fastigheterna för småbarnspedagogiken och skolorna.

Fostran och utbildning överlägset störst

Enligt budgetförslaget kostar det i runda lag 46 miljoner euro att driva stadens verksamhet under 2024. Nettoinvesteringarna ligger på ungefär 6,2 miljoner euro och staden ökar sin låneupptagning med omkring 3,4 miljoner euro nästa år.

Av driften är det fostran och utbildning som slukar den överlägset största biten, drygt 37,5 miljoner euro. Det är drygt 80 procent av hela potten.

– På den positiva sidan kan man konstatera att sysselsättningsgraden i Pargas har legat på en bra nivå sett till hela landskapet, påminner Palmroos.

Mikael Heinrichs
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln