Knepig tjällossning kan leda till störningar i tågtrafiken i vår
I och med kallare och längre köldperioder är tjäldjupet i järnvägsnätverket i början av mars cirka 0,1–0,15 meter djupare än någonsin sedan 2013.
Det kan leda till störningar i trafiken, meddelar Trafikledsverket.
Eventuella hastighetsbegränsningar eller effektiverade underhållsåtgärder på grund av tjälbildning förutspås på högst 54–75 kilometer. Trafikstörningarna bedöms vara värst i månadsskiftet april–maj.
Största delen av tjälskadorna gäller banavsnitt där bankonstruktionens tjocklek är klart underdimensionerad och dräneringen av konstruktionen fungerar dåligt, det vill säga banavsnitt som väntar på grundförbättringsåtgärder.
Tjällossning?
På våren när tjälen går ut jorden är vägarna som mest sårbara: vattnet som frusit i vägens konstruktion börjar smälta, men det kan inte avdunsta och strömma bort tillräckligt snabbt. Vattnet i konstruktionen försämrar vägens bärighet och om många tunga fordon kör på vägen vid dessa svaga tidpunkter kan vägen ge efter helt.
Fenomenet som uppstår när vattnet smälter kallas tjällossning. Tjällossning är ett bekant problem på grusvägar, men belagda vägar följer också samma lagbundenhet. När klimatet förändras kommer problemen på de belagda vägarna också att öka.
Källa: Trafikledsverket
Tjällossningen leder troligtvis till en normal mängd beläggningsskador.
Regnen i februari orsakade beläggningsskador i nästan hela landet och i synnerhet i södra Finland kan hål bildas. Med tanke på beläggningen är det bra om snön och isen smälter jämnt – och så småningom.
På grusvägarna blir det troligtvis, utöver tjälskador på ytan, även tjälskador i vägstommen. Det kan medföra utmaningar i synnerhet för den tunga trafiken. Därför lönar det sig att köra tunga transporter före eller efter tjällossningen.
Isläget har varit svårare än genomsnittet under vintern. I Skärgårdshavets och västra Finska vikens skärgårdsområden har det tidvis funnits 10–50 centimeter tjock is. Hela Skärgårdshavet har varit täckt av is.
Förbindelsefartygstrafiken har huvudsakligen skötts med förbindelsefartyg och svävare enligt vintertidtabeller.
Separata tidtabeller för is- och tjällossningstider har tagits i bruk på vissa rutter på grund av det svåra isläget. Islossningen förväntas ändå inte orsaka betydande besvär för förbindelsefartygstrafiken.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.