Klimatförändringen märks också i Åboland –100-tals arter är hotade
Inom Skärgårdshavets nationalpark finns närmare 400 utrotningshotade eller utsatta växt- och insektarter. Forststyrelsen har därför startat ett projekt för att utreda klimatförändringens inverkan på naturen och miljön. Bilden är från Nagu Berghamn. Foto: Kim Lund
Klimatförändringen med varmare vintrar och hetare somrar börjar nu få följder också i Skärgårdshavet.
Forststyrelsen har därför startat ett omfattande projekt för att minimera effekterna av den.
Arkiv/Kim LundForststyrelsens har bland annat en naturstig på Nagu Berghamn. Foto: Kim Lund
Det är många faktorer som påverkar den känsliga miljön i Skärgårdshavet, säger skyddsbiolog Maija Mussaari vid Forststyrelsen.
Strandängarnas växter lider av Östersjöns och Skärgårdshavets eutrofiering som gör att blågröna- och trådalger flyter i land och tar kål på växtligheten.
Algerna ger näring åt vassen som sprider ut sig på bekostnad av andra växter. När vintrarna blir varmare så lägger sig inte heller isen som normalt far i väg med vass, buskar och trädplantor.
Vattenståndet förutspås stiga i takt med att istäcket blir mindre. Högvattnet dränker strandvegetationen och det oroar Mussaari.
Arkiv/Kim LundSkyddsbiolog. Maija Mussaari oroar sig för klimatförändringens effekter på skärgårdens djur- och växtliv. Foto: Kim Lund
Strandängarna utgör en viktig livsmiljö för vadare och växter krymper vilket gör det svårare för många arter att överleva.
Längre upp på land torkar bergsängarna ut som till exempel under fjolsommarens extremvärme och en del arter måste flytta norrut eller till fuktigare marker för att klara sig.
Juni 2018. Den torra våren och försommaren satte sina spår i naturen. Foto: Maija Mussaari
Samma äng i juni 2017 då klimatet var mer normalt. Foto: Maija Mussaari
– De naturtyper som vi har i dag kanske inte finns om 50 år. Det är chockerande om temperaturen fortsätter att stiga. Vi har ett helt annat klimat om 100 år, men vi vet inte ännu hur det påverkar arternas utveckling, säger Mussaari.
Men redan nu finns det oroväckande tecken i luften.
Skärgårdens känsliga natur lider av klimatförändringen. Foto: Kim Lund
Många arter har redan gett upp och Mussaari uppskattar att det finns över 400 hotade och utsatta arter i Skärgårdshavet. Allt från utskärens insekter som skalbaggar och fjärilar till skogsmossor och ängsväxter.
– Det är mycket i jämförelse med andra platser och nationalparker. Nu måste vi vidta åtgärder för att skydda arterna.
Det som nu görs inom ramen för Kust Life-projektet är bland att röja och öppna de strandängar som hotar att växa igen.
Strandäng på Jungfruskär. Foto: Forststyrelsen
Samarbetet med boskapsuppfödarna i skärgården fortsätter också. Att det finns betande djur på öarna som håller landskapen öppna är den viktigaste metoden att bevara ängarna i sådant skick att växter och djur kan leva och fortplanta sig där, säger Mussaari.
I sommar inleds också en omfattande inventering av apollofjärilen. Den svartröda fjärilen är utrotningshotad och lever endast på några få ställen i Åbolands skärgård, nära Pargas och i Lojo.
– Jag vill inte säga exakt var man hittar den. En orsak till att den är hotad är att den är en viktig samlarfjäril. Men den är fridlyst och förbjuden att fånga.
Jaakko RuolaApollofjärilen är en eftertraktad samlarfjäril, och därför är den utrotningshotad. Foto: Jaakko Ruola
Enligt Miljöministeriets riktgivande värdering av fridlysta djur och växter är en apollofjäril värd 841 euro.
Projektet ska också ge svar på frågor kring vilka arter som är hotade och vad man kan göra för att skydda dem.
Det finns alltså mycket att göra och ett problem är att hitta människor som gör allt jobb, säger Mussaari. Hon oroar sig också för hur det ska gå när projektfinansieringen tar slut. Utan pengar är det svårt fortsätta studierna av klimatförändringens effekter.
– Klimatförändringen fortsätter men vi vet väldigt lite om hur den påverkar naturens mångfald.
Nagu Berghamn. Foto: Kim Lund
Samtidigt som klimatförändringen gör det svårare för många arter att överleva, drar andra arter nytta av de förändrade väderleksförhållandena.
De invasiva arterna blir fler och tar över de naturliga arternas livsmiljöer.
På fastlandet har jättebalsaminen erövrat stora markområden och kvävt all annan växtlighet. I skärgården har vresrosen slagit ut många andra växter.
Forststyrelsen ska därför röja de områden som vresrosen har tagit över.
Närbild av jättebalsaminens blomma. Foto: Mikael Heinrichs
Och även om minskandet av mink- och mårdhundsbeståndet inte ingår i Kust Life-projektet så planerar Forststyrelsen att tillsammans med jägarna vidta åtgärder för att stoppa djuren från att sprida sig och minska på stammarna i viktiga fågelområden.
Men det finns också solskenshistorier.
En sådan berättas på Jungfruskär i Houtskär där Forststyrelsens långsiktiga och målmedvetna arbete med att skydda den rara orkidén Adam och Eva har gett goda resultat.
Adam och Eva på Jungfruskär. Foto: Dan Lolax
När arbetet med att röja ängarna och föra ut boskap till holmen inleddes för 30 år sedan fanns det ett tiotal blommor på Jungfruskär, i dag räknas de i tusental.
– Överallt annanstans i Finland har antalet blommor minskat, så det lönar sig att sköta om markerna, säger Mussaari.
Kust Life
Har en budget på 8,7 miljoner som till 60 procent finansieras av EU.
Projektet omfattar hela Finlands kustregion med tyngdpunkt på Skärgårdshavet och västkusten.
Syftet är att kartlägga kustregionens artbestånd, samt att röja strandängar, lundar och solvarma slätter.
Under sommaren ordnas bland annat talkoläger i skärgården tillsammans med världsnaturfonden WWF.
Forststyrelsens samarbetspartners är Åbo stad, Åbo universitet, Raumo stad, Brahestad, Tallin, WWF och Egentliga Finlands NTM-central.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.