SPT 14.08.2021 07:30

På måndagen slog FN:s mellanstatliga klimatpanel IPCC:s rapport ner som en bomb. Parisavtalets mål om en klimatuppvärmning på 1,5 grader kommer möjligtvis att överskridas redan i början av 2030 om vi fortsätter som nu.

Polarisarna smälter, havsnivåerna stiger med förödande konsekvenser och extrema väderfenomen blir allt vanligare när jordklotet värms upp – allt på grund av människans användning av fossila bränslen.

Allt detta sker dessutom snabbare än man tidigare trott.

Människan har satt i gång förändringar som inte stannar upp fastän man skulle lyckas få bukt med klimatuppvärmningen.

”Att fortsätta som nu är inte att alternativ”, var de flesta experter överens om. Medierna bidrog med dramatiska rubriker som satte fokus på klimatfrågan, som kanske fick mera uppmärksamhet än hittills under coronapandemin.

Miljö- och klimatminister Krista Mikkonen (Gröna) skrev på Twitter samma dag som rapporten kom att det är bråttom med beslut om att få ner utsläppen – och att saken är aktuell i höstens budgetförhandlingar.

Den yngre generationen var inte alls överraskad, men ändå hoppfull.

— Greta Thunberg har sagt att hon inte är överraskad, och det är inte jag heller, sade Lina Wilson från Åbo som driver Instagramkontot klimatkompisar.

Välbevarad hemlighet

Petteri Taalas svarar i telefonen med en lugn röst. Han berättar att han är på sommarstället och ser ut över sjön Saimen där svanar och lommar rör sig över det stilla vattnet. Någon vikare syns också till. Också i hans finländska hem nära Noux i Esbo brer naturen ut sig bakom fönstret.

— Indikationer har funnits i trettio år men det går snabbare än man tänkt, säger han.

Vanligtvis bor Taalas i närheten av Genève där han leder Meteorologiska världsorganisationen WMO. Där cyklar han dagligen 30 kilometer till jobbet med elcykel.

Petteri Taalas vet det mesta om klimatkrisen, och han är erkänd både i Finland och ute i Europa. Vägen till att bli ledande väderexpert har varit lång. Redan som ung intresserade sig Taalas för väderfenomen, den samhälleliga dimensionen av meteorologi och människans roll i det hela.

I början av sin forskarkarriär fokuserade han bland annat på föroreningar i luften och uttunningen av ozonskiktet.

— Jag har varit med länge och upplevt hur klimatförändringen varit en het potatis i mina kretsar sedan 80–talet. På den tiden var den som en hemlighet ingen kände till utanför de meteorologiska kretsarna.

Tvivlade ofta

År 2002 valdes Taalas till att leda Meteorologiska institutet i Finland, och han har fått mycket tack för sitt arbete med att utveckla organisationen. Redan då var han den som förde Finlands sak i väderfrågor med resten av Europa och världen.

— På den tiden var skeptikerna väldigt aktiva. Fakta om klimatförändringen attackerades aktivt i såväl tv-program som sociala medier.

Under de åren tvivlade han ofta.

— Jag hade länge en känsla av att ingen tar det här på allvar, av att vetenskapens budskap inte går hem.

Nu har den skeptiska atmosfären bytts ut mot nya radikala fenomen som står för något helt motsatt, säger Taalas – klimatångest och krav på drastiska åtgärder. Både Taalas och hans organisation ställs ofta mot väggen av personer som anser att man inte kommunicerar forskningsresultaten med tillräcklig kraft.

— Jag är en vän av vetenskapliga fakta och saklig kommunikation. Det är den vägen man måste gå om man vill att beslutsfattare och medborgare ska ta informationen till sig.

Hopp, trots allt

Taalas talar lugnt och sakligt om ämnet som tenderar att trigga antingen hysteri eller total förlamning hos många. Rubrikerna i medierna har skrikit om total kollaps och ingjutit skräck.

Det är inte rätt väg att gå, säger Taalas.

— Att odla skräckscenarier är inte ett konstruktivt sätt att handskas med saken. Det skapar ångest och passivitet. Det gäller att hitta en balans och se till de fakta som finns att tillgå för att bemöta problemet på ett rationellt sätt och lösa det.

Mannen som jobbat med klimatet i 40 år är, trots allt, hoppfull. Det händer nämligen väldigt mycket på klimatfronten och framstegen är många. Det trots att många har varit rädda för att klimatutvecklingen helt överskuggats av coronapandemin. Det har inte skett, intygar Taalas.

— Coronan är dock ett bevis på att det finns en enorm handlingskraft och att det går att ändra på samhällen i väldigt snabb takt. Detsamma borde göras i klimatfrågor, men de åtgärder som krävs är inte alls lika radikala.

Förändring på alla nivåer

Frågan på allas läppar är: Vad måste göras för att stoppa utvecklingen?

Det viktigaste är att på allvar sluta använda fossila bränslen, säger Taalas. Användningen av stenkol måste också minskas, likaså olja och naturgas. När det gäller biosfären måste man sluta hugga ner tropiska regnskogar som finns till exempel i Amazonas, Afrika och i södra Asien.

— Vi har möjlighet att ge upp användningen av de mest skadliga formerna av bränsle. I stället bör man använda sig av klimatvänliga alternativ som vattenkraft, vindkraft, solkraft och kärnkraft.

Trafiken är enligt Taalas den näst största förorenaren. Här gäller det att övergå till eldrivna bilar, biobränsle, kollektivtrafik och cyklar.

Globalt används 70 procent av jordens landyta till att framställa foder för boskap, vilket sker bland annat på regnskogarnas bekostnad. Därför är det klokt att äta mindre rött kött, säger Taalas.

Arkiv

För privatpersoner gäller det att fokusera på tre aspekter som gör skillnad: boende, transport och konsumtion.

Satsa på bra isolering och miljövänliga uppvärmningsmetoder som bergvärme eller luftvärmepump. Kör en eldriven bil, i framtiden kommer de att bli både billigare och mer tillgängliga. Se över konsumtionen. Många produkter tillverkas i Asien där stenkol används i produktionen.

— Den enskilda individen behöver inte göra några dramatiska förändringar i sitt sätt att leva, det handlar om små justeringar.

Förändringen måste ske på både låg och hög nivå, säger han.

— EU, staterna och kommunerna måste sätta upp ramar för hur utvecklingen ska styras i rätt riktning. Kommunerna har en stark lokal påverkan på människorna.

Rätt riktning

Framstegen då? Totalt 32 stater har minskat på sina utsläpp. Finland har under 15 år minskat på utsläppen med närmare 40 procent och har lyckats tredje bäst efter Danmark och Storbritannien.

Nu ser Taalas beslutsfattare som aktivt jobbar för att bromsa utvecklingen och såväl en finanssektor som en privat sektor som är mer engagerad än den var för 10 år sedan.

— Utvecklingen går i rätt riktning och i Finland har den framskridigt riktigt utmärkt, säger Taalas.

Det som görs nu är ändå inte nog för att nå 1,5-gradersmålet i Parisavtalet, säger han.

— Vi måste höja ambitionsnivån globalt, säger Taalas.

Samtidigt som industriländerna har börjat använda sig av mer miljövänlig energi har utvecklingsländerna gått i motsatt riktning, säger Taalas. Han nämner Asien dit industrier flyttar, och där användningen av stenkol har ökat.

I blickfånget står nu FN:s nya strategi som kommer i november. Den går bland annat ut på att utsläppen ska minskas med 90 procent, och den resterande andelen ska gottgöras med kolsänkor och tekniker för att avlägsna utsläpp.

— Det är en väg som världen förhoppningsvis kommer att följa. EU har varit en vägvisare i klimatfrågor.

Elsa Kemppainen/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln