Klassiska Ärevarvet firar 40 år i år – nu ska det bli lopp igen efter ”mellanåret” i fjol
Pandemivåren i fjol tog i stort sett kål på Ärevarvsjippona, men i år ska det bli åka av. Finlands Friidrottsförbunds kampanj har under årens lopp samlat in närmare 35 miljoner euro till ungdoms- och föreningsarbetet.
Ärevarvet i ett nötskal
Ärevarvet är Finlands Friidrottsförbunds (SUL) och dess medlemsföreningars gemensamma penninginsamlingskampanj, som föreningarna organiserar lokalt.
Ärevarvet ordnades första gången år 1982.
Kampanjens intäkter används för friidrottsverksamheten i föreningar, distrikt och i SUL.
Idén med Ärevarvet är att utmana föreningsaktiva att värva sponsorer från företag och bland privatpersoner som betalar en viss summa per varv som den aktiva löper under jippot.
Föreningarna i Svenskfinland har traditionellt sett gjort mycket väl ifrån sig i Ärevarvet. Föreningarna inom Nylands och Åbolands idrottsdistrikt (NÅID) har under årens lopp samlat in cirka 3,1 miljoner euro och målsättningen för detta år är klar.
– Vi siktar på att distriktets föreningar nu under jubileumsåret totalt samlar in minst 100 000 euro. Med hjälp av detta hoppas vi att föreningarnas och distriktets verksamhet fortast möjligt kan återgå till normal nivå så fort coronaläget så medger, säger Ron Lindberg som är ordförande för NÅID Friidrott.
Hittills har tolv NÅID-föreningar bekräftat att de deltar i årets Ärevarv. I Åboregionen har Åbo IFK (1 juni) och Nagu IF (31 augusti) spikat sina datum. Pargas IF:s friidrottssektions styrelse möts på söndag och diskuterar bland annat Ärevarvet då.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.