Förflytta dig till innehållet

Klart fler dagfjärilar nu än ifjol – torkan har ändå varit svår för årets larver

Riku Lumiaro
Tistelfjäril
Tistelfjärilen hör i år till dem som relativt sett har ökat mest.

Den totala mängden dagfjärilar har i sommar varit över 50 procent högre än ifjol. Uppgången har gällt de flesta arter, uppger Finlands miljöcentral i sin fjärilsrapport för 2021.

– Sommaren har varit klart bättre än fjolåret, uppger miljöcentralen.

Undantaget är ängsmiljöer, där ingen ökning rapporteras för blåvingarna och pärlemorfjärilarna. I sydvästra Finland har det däremot funnits särskilt många storfläckiga pärlemorfjärilar.

Av våra vanligaste dagfjärilar rapporteras en ökning för 31 arter, en nedgång för 14 arter.

NässelfjärilRiku Lumiaro
En fjäril som har gjort något av en comeback är nässelfjärilen.

För närvarande finns det särskilt gott om nässelfjäril och påfågelöga, uppger Finlands miljöcentral. Det samma gäller amiraler och kålfjärilar.

En fjäril som har gjort något av en comeback är just nässelfjärilen. Den har varit verkligt fåtalig de senaste åren, enligt fjärilrapporten. I år har den faktiskt varit den vanligaste dagfjärilen i Finland.

Luktgräsfjäril och kålfjäril, två arter som tidigare varit mycket vanliga, har också återhämtat sig efter några svagare år.

ÄlggräspärlemorfjärilPetri Shemeikka
Till skillnad från många andra fjärilar har älggräspärlemorfjärilen haft ett dåligt år.

Överlag kan man säga att det är de migrerande fjärilarna, såsom amiralen och tistelfjärilen, som relativt sett har ökat mest.

Å andra sidan hade de ett dåligt år 2020, så trots att ökningen är stor, är totalantalet nu ungefär på normal nivå.

Fjärilsrapporten för 2021 kan därför sägas vara preliminär, eftersom vi inte vet hur hösten blir.

Nuläget är också långt från de verkliga toppåren 2010 och 2011.

AmiralfjärilMikko Kuussaari
För närvarande finns det särskilt gott om amiraler.

Det som är oklart är hur torkan drabbat årets larver. Den utdragna värmeböljan gynnade kanske fjärilarnas parning, men nackdelen var att hettan var svår för många växter.

Många fjärilslarver är nämligen beroende av specifika växter då de söker näring.

Där som larverna har haft tillgång till näring har de å andra sidan utvecklats snabbt, vilket ledde till att många av årets fjärilar har flugit ovanligt tidigt.

Under gynnsamma somrar hinner vissa fjärilsarter faktiskt producera en ”extra” generation i augusti-september.

Larverna övervintrar då inte som puppor utan utvecklas till fjärilar redan samma sommar. Höstvädret avgör sedan hur de lyckas föröka sig.

I över tjugo år

Finlands miljöcentral har koordinerat dagfjärilsobservationer sedan 1999.

Det finns ungefär 120 dagfjärilsarter i Finland, varav hälften omfattas av kartläggningen.

Dagfjärilskartläggningen görs av frivilliga fjärilsentusiaster.

Eftersom antalet fjärilar varierar stort från år till år, behövs data som sträcker sig över många år för att på så vis kunna dra slutsatser om trenderna.

Ett exempel på en långtidsobservation är att kartfjärilarna och sälgskimmerfjärilarna blivit fler.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter