Förflytta dig till innehållet

Klar ökning i antalet studenter som behöver psykvård – i Åbo ökade behovet med 13 procent

Studenthälsan fotad utifrån
I Åbo gjorde Studenternas hälsovårdsstiftelse 1 533 bedömningar av vårdbehov för personer som led av problem med den psykiska hälsan år 2020. Det är 184 fler än år 2019. Foto: Mikael Piippo/SPT

Studenternas hälsovårdsstiftelse gjorde i fjol 10 047 bedömningar av vårdbehov för personer som led av problem med den psykiska hälsan. Det är nästan 2 000 bedömningar fler än år 2019, då antalet var 8 079.

Ökningen från år 2019 till år 2020 är 24 procent.

– Ökningen i efterfrågan på våra psykvårdstjänster är betydlig. Till en del hänger ökningen antagligen ihop med coronapandemin, men samtidigt är detta en fortsättning på en långvarig trend. Efterfrågan på våra psykvårdstjänster har ökat under hela 2000-talet, säger Tommi Väyrynen, ledande överläkare för mentalvården vid Studenternas hälsovårdsstiftelse.

Enligt Väyrynen använde 14 procent av alla som var berättigade till hälsovårdsstiftelsens tjänster år 2020 psykvårdstjänsterna. De vanligaste orsakerna till att studenterna kontaktade Studenternas hälsovårdsstiftelse för psykvård var ångest, känsla av att vara spänd och nedstämdhet.

– De är de vanligaste orsakerna till att vi blir kontaktade också under normala omständigheter. Det som däremot ökade i fjol var antalet ärenden som gällde koncentrationssvårigheter, säger Väyrynen.

I Vasa minskade efterfrågan på psykvård

I Helsingfors ökade antalet bedömningar av vårdbehov för den psykiska hälsan med 17 procent och i Åbo med 14 procent jämfört med år 2019. I Vasa minskade däremot efterfrågan på psykvård bland studenterna.

– Jag tror att ganska många av dem som studerar i Vasa kommer från andra regioner. Under coronapandemin har de kanske hållit till i hemtrakten och därför inte vårdats vid Studenternas hälsovårdsstiftelse i Vasa, säger Tommi Väyrynen.

Väyrynen säger att hälsovårdsstiftelsen i regel klarat av att svara bra på det ökade behovet av psykvård. Ett tecken på det är att också antalet besök till psykvårdstjänsterna ökat.

– De längsta köerna har varit till psykiatrernas mottagningar, exempelvis i Åbo. Till exempel till psykologerna har köerna varit kortare.

Antalet bedömningar av vårdbehov för den psykiska hälsan fortsatte öka vid Studenternas hälsovårdsstiftelse i januari i år och var nästan dubbelt så stort som i januari 2020.

Ökningen förklaras emellertid till stor del av att studerandena vid yrkeshögskolorna blev berättigade till hälsovårdsstiftelsens tjänster vid årsskiftet 2020–2021.

Rekordantal utexaminerade vid Arcada

Trots att antalet studenter som behöver psykvård har ökat under coronapandemin har många högskolestuderande klarat av att hålla uppe studietakten.

Svenska Yles kartläggning av läget vid de svenskspråkiga högskolorna visar att antalet studieprestationer och utexaminerade studenter ökat på många håll.

Samtidigt finns det en oro för hur pandemin och distansstudierna inverkar på framför allt yngre studenters välbefinnande.

Vid yrkeshögskolan Arcada i Helsingfors blev 2020 ett rekordår när det gäller antalet utexaminerade studenter.

Totalt 507 studenter vid Arcada blev färdiga med sina studier, vilket är 7 fler än det tidigare rekordet från år 2018.

– Vi har ökat antalet nybörjarplatser, vilket är i linje med Undervisnings- och kulturministeriets ambition att hälften av årskullen ska avlägga en högskoleexamen år 2030. Det är en orsak, och en annan orsak är att våra lärare gjort ett fantastiskt arbete under exceptionella omständigheter, säger Carl-Johan Rosenbröijer, prorektor med ansvar för examensutbildningen vid Arcada, till SPT.

Enligt Rosenbröijer går det inte att bedöma om coronaviruspandemin varit en bidragande orsak till att fler studenter vid Arcada slutfört sina studier.

– Det är svårt att dra en sådan slutsats. Det är klart att det är möjligt att situationen fått en del studenter att satsa på studierna, men det är bara spekulationer.

”Studenterna har presterat ganska bra”

Rosenbröijer beskriver 2020 som ett exceptionellt år för Arcada.

Yrkeshögskolan gick över till distansundervisning i alla undervisningsformer där det var möjligt, och samma linje fortsätter än.

Enligt Rosenbröijer verkar övergången till distansundervisning inte ha lett till försämrade studieprestationer.

Arcada har kartlagt studenternas prestationer under period 4 för läsår 2019–2020 och perioderna 1–2 för läsår 2020–2021.

– Vi har gjort två enkäter, en i juni och en i december, och de påvisar att studenterna har lyckats prestera ganska bra.

För en stor del av de studenter som började studera vid en högskola hösten 2020 har studierna skett huvudsakligen eller helt på distans. Vid Arcada verkar de nya studenterna inte ha haft större problem med studierna än andra studenter, säger Rosenbröijer.

– Inte vad vi nu kan se, det har inte kommit upp något sådant. Det som varit beklagligt är att en del av de nya studenterna inte kunnat besöka campus över huvud taget.

Mikael Piippo/SPT

Stigande siffror

Antalet bedömningar av vårdbehov för den psykiska hälsan vid Studenternas hälsovårdsstiftelse

År 2019:

Hela Finland: 8 079.

Helsingfors: 2 104.

Åbo: 1 349.

Vasa: 439.

 

År 2020:

Hela Finland: 10 047.

Helsingfors: 2 462.

Åbo: 1 533.

Vasa: 386.

Källa: Ledande överläkare Tommi Väyrynen, Studenternas hälsovårdsstiftelse

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter