Klar ökning i antalet magistrar i fjol – ÅA-dekanus: Siffran är överraskande
Coronapandemin verkar ha gjort gott för genomströmningen vid landets universitet.
I fjol, mitt i epidemin, avlades nästan 18 500 magisterexamina. Det är en ökning med cirka 2 400 jämfört med året innan.
Fritjof Sahlström, dekanus för fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi, säger att siffran är överraskande.
– Om någon före coronan hade frågat hur det går om vi plötsligt slopar närvaron vid universiteten så tror jag att få hade gissat att det skulle gå så här. Det är ganska häftigt, och visar att både personalen och de studerande har hittat nya arbetssätt.
Vid ÅA avlades 578 magisterexamina år 2020, vilket är en liten ökning jämfört med 562 året innan. En större ökning skedde mellan 2018 och 2019, då skillnaden var 80 avlagda magisterexamina.
Sahlström konstaterar att ökningen i antalet examina förstås inte bara är universitetens förtjänst. Den beror även på att de studerande inte haft så mycket annat än studier att syssla med när samhället stängts ner.
Det märks även bland de yngre. Fjolårets gulnäbbar vid Åbo Akademi i Vasa är den grupp där som avlagt flest studiepoäng någonsin under sitt första studieår.
För- och nackdelar
Samtidigt har isoleringen varit knepig för många studerande och lärare, säger Sahlström.
– För lärarna har det också varit en utmaning hur man ska sköta laborativ undervisning och undervisning där man vinner på att träffas ansikte mot ansikte, såsom grupp- och samtalsövningar.
Men många studerande har uppskattat den ökade flexibiliteten, med nya sätt att avlägga studierna.
– Det blir lättare att kombinera studierna med resten av livet om man inte måste vara på plats. Det här är en stor insikt: att envägsundervisningen, alltså föreläsningarna, med teknikens hjälp kan göras mycket mindre plats- och tidsberoende.
Ökning på 54 procent vid HU
Sahlström säger att Åbo Akademis resultat är bra – ”om man med bra menar fler examina”.
Den riktigt stora ökningen står dock Helsingfors universitet för. Där avlades 54 procent fler magisterexamina i fjol än år 2019.
En stor förklaring är universitetets nya examensfordringar. Den som ville slutföra studierna enligt det gamla systemet måste göra det senast år 2020.
Men coronan förklarar nog en del av ökningen, säger Marianna Suokas, sakkunnig vid Studentkåren vid Helsingfors universitet.
– Studierna har varit mer flexibla och det har funnits mer tid för att studera då man har hållit sig hemma. Det har delvis skett på bekostnad av välbefinnandet. Det finns vinnare och förlorare, säger Suokas.
Förlorarna är till exempel första årets studerande som saknar studieteknik och inte haft någon att fråga om råd.
Åbo AkademiÄldre är vinnare
Vinnarna är äldre studerande med barn och familj som nu kunnat studera snabbare utan närvaroplikt.
– Men även de äldre kan uppleva det som tungt att inte ha studiekamrater att diskutera med, och de har kanske inte kunnat få så bra handledning i pro gradu-skedet. De som gjort empirisk forskning för sin avhandling kan ha drabbats av att coronasituationen gjort deras resultat irrelevanta. Det kan också skapa stress, säger Marianna Suokas.
För dem vars studier kräver tillgång till laborationer kan restriktionerna ha gjort studierna långsammare, medan man ofta kunnat öka studietakten i ämnen som mest bygger på att man läser.
– Samtidigt kan det bli tungt om man måste skriva många och långa essäer som ersättning för föreläsningar och tenter, säger Suokas.
Hybridmodell planeras
Tom Böhling, prorektor vid Helsingfors universitet, ger en liknande bild: I fjol gjordes en väldig mängd studieprestationer vid universitet, men samtidigt mår många studerande dåligt.
– Många har känt sig ensamma, medan andra tyckt om att själva kunna välja hur de studerar. Vi har fått önskemål om att inte helt återgå till det gamla. Vi planerar en hybridmodell där en del av undervisningen sker på nätet och en del kräver närvaro, säger Böhling.
ÅA:s Fritjof Sahlström är inne på en liknande linje. Han säger att universiteten måste ta med sig de positiva lärdomarna från coronatiden när samhället öppnas upp.
– Det är viktigt att vi som pedagoger inte hoppar tillbaka till det gamla då. Ingen vill ha coronan, men en positiv följd av den är flexibla studier som är tillgängliga för fler människor. Även många lärare har gillat flexibiliteten, och att man inte alltid måste vara på plats vid universitetet. Det akademiska arbetet är ganska fritt när det är som bäst.
Närvaron fortfarande viktig
Samtidigt betonar Pirjo Hiidenmaa, dekanus vid Helsingfors universitets humanistiska fakultet, hur viktigt det sociala umgänget är under studierna. Det är svårt att göra grupparbeten via Zoom om man aldrig träffat de andra personerna i verkligheten.
– Vi kan inte bara tänka att om vi ordnar nätundervisning så löser det sig. Enkäter visar att en del studerande varit glada över att till exempel inte behöva åka tåg till universitetet, medan andra har haft det jobbigt. Även om lärarna har kontaktat de studerande som haft problem så har de studerande inte alltid kunnat beskriva sin situation och be om stöd, säger Hiidenmaa.
I fjol avlades 1 662 magisterexamina i samhällsvetenskaper och humanistiska ämnen vid Helsingfors universitet. Det är en ökning med över 600 från året innan.
Hiidenmaa säger att det är svårt att veta exakt vilken betydelse coronan haft för ökningen. Hon tror att övergången till nya examensfordringar är huvudskälet till att många nu har slutfört studierna där.
Kanske beror uppgången på att kurskraven sänktes?