Kimitoöns Värme investerar i mindre panna i Dalsbruk – kapaciteten är för stor
Värmeverket i Dalsbruk tampas med för stor kapacitet. Orsaken ligger delvis i rivningen av två stora byggnader på orten, Ämbetshuset och Dalsbruks hälsovårdscentral. Men ännu större inverkan hade förstås nedkörningen av fabriken i Dalsbruk. FN-steel gick i konkurs 2012 och Dalwires tråddrageri lades ned några år senare.
Emilia ÖrnmarkMed premissen att några stora ersättande värmebehövande byggnader inte kommer att byggas inom en snar framtid har styrelsen för Kimitoöns Värme beslutat att investera i en så kallad sommarpanna.
Vd Niklas Enestam förklarar att det är på sommaren det blir problem, då värme från verket går åt främst till varmvatten. Behovet ligger då på totalt inte mer än 250–300 kilowatt.
– Under 400 kilowatt täpper pannan till sig själv, säger Enestam.
Den stora flispannan matar in flis och justerar med luft. Men då pannan tvingas strypa luftintaget så länge så stryper den till sist sig själv och hamnar i ett läge då den startar och stoppar om vartannat.
Emilia ÖrnmarkDet här betyder att den stora pannan inte kan användas då förbrukningen är låg, och då är man tvungen att ta till reservbränslet: olja. Det här är dock inte något som kunden märker av.
Under sommarmånaderna kommer man att ta den stora pannan ur bruk och bara använda den mindre.
250 000 euros investering
Investeringen går på 250 000 euro, och medel för det här finns i kassan. Investeringen räknar man betalar in sig på tre till fem år.
Sommarpannan är inte större än 3,5 meter lång och 1,7 meter bred – den får plats då man slår ut väggen till den lilla verkstaden och använder det utrymmet.
Emilia ÖrnmarkFlisen transporteras med samma transportör som till den stora pannan.
– Planen och målsättningen är att kunna starta den nya pannan i juni, säger Enestam, väl medveten om att rådande komponentbrist, leveransproblem och ökande brist på stål kan ställa till det.
Minskat värmebehov
- Vårvintern 2020-2021 har Dalsbruks värmeverks effektbehov legat på 2-2,3 megawatt, medan det samma tid år 2013 (ett år efter starten för värmeverket i Dalsbruk) producerat upp till 4,6 megawatt.
- Den optimala effekten för pannan är 3 megawatt.
- Försäljningen av värmeenergi i Dalsbruk har sedan Dalwire lade ner sin verksamhet och Ämbetshuset samt HVC togs ur bruk sjunkit från knappt 9 000 megawattimmar till 6 000.
- Just nu producerar värmeverket bara en tredjedel av sin toppeffekt på fyra megawatt.
– En drivande grej för investeringen är förstås oljepriset och den rådande geopolitiska situationen, säger Enestam och tillägger att även priset på flis nu stiger av samma orsak.
Ett alternativ för bolaget kunde vara att höja priset på värmeenergi, men enligt Enestam beslöt bolagets styrelse att inte gå inför det alternativet. Priset på fjärrvärme har varit detsamma sedan 2019. Bolaget vill gå igenom olika alternativ innan man tar till en prishöjning.
– I stället drar vi nytta av det lokala och använder framöver mera lokalt flis för att minska vårt beroende och vår påverkan av större fluktuationer, säger Enestam.
Emilia ÖrnmarkStörsta delen av råvaran är lokal
Kimitoöns värme köper allt sin flis från Raseborg, men hela 80 procent av råvaran kommer de facto från Kimitoön och flisas också här, vilket Enestam ser som en bra andel. 20 procent kommer från Raseborg.
Denna större aktör håller man ändå gärna fast vid, för att säkra tillgången.
För att höja sin beredskap kommer bolaget också att bland annat ta in ett större flislager till Kimito.
Omvänt problem i Kimito
Kimitoöns Värmes flispanna i Kimito har en effekt på två megawatt, och värmeverket har en högre belastning än det i Dalsbruk.
Där tar man olja i bruk för att nå den toppeffekt som behövs under vintern, medan situationen är den omvända i Dalsbruk.
Emilia Örnmark
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.