Kimitoöns vårdbeslut påverkar hela Åboland
ÅU-foto
ÅU-foto Äldrevården i fokus. Trenden är att äldre personer bor hemma allt längre. Det har lett till ett överutbud av effektiverat serviceboende i Kimitoöns kommun, om man inkluderar de privata aktörerna. ÅU-foto
De vårdbeslut som fullmäktige i Kimitoöns kommun fattar, speciellt om det effektiverade serviceboendet i kommunen, har betydelse för den tvåspråkiga vården i hela Åboland.
Det säger Kimitoöns kommundirektör Anneli Pahta, som fått i uppdrag av kommunstyrelsen att sondera vad privata vårdproducenter har att erbjuda kommunen.
Den mest eldfängda frågan handlar om huruvida serviceboendet Almahemmet i Kimito ska renoveras för 1,3 miljoner euro, eller 3,9 miljoner euro eller om det räcker med ett nytt sprinklersystem.
Det beslutet har i sin tur följder för planerna på ett tvåspråkigt vårdbolag, säger Pahta.
Konsulten Marcus Henricson utreder bolaget för Åbolands sjukhus, de åboländska kommunernas och Åbo stads räkning.
En möjlighet är att bolaget ägs av landskapet, tillsammans med en privat producent och eventuellt en aktör från den tredje sektorn.
Pahta säger att även om fullmäktige investerar nästan 4 miljoner euro i Almahemmet så garanterar det inte en konkurrenskraftig vård.
Ansvaret för ordnandet av vården övergår till landskapet i samband med social- och hälsovårdsreformen, men det inkluderar inte fastigheterna.
Ett tvåspråkigt vårdbolag kan bedöma att Almahemmet är för dyrt och oändamålsenligt för att hyra av kommunen – speciellt om det finns andra alternativ.
Pahta, som betonar att besluten fattas av kommunens folkvalda, säger att om valet står mellan att kommunen producerar all äldrevård själv i nuvarande fastigheter och att vården köps av privata vårdproducenter så skulle hon själv välja de privata producenterna.
Helst vill Pahta trots allt att kommunen väljer ett tredje alternativ, det vill säga en kombination av offentligt och privat.
Hon resonerar så här: om Kimitoöns kommun miljoninvesterar i äldrevården så växer skuldbördan på grund av en vård som den snart inte ansvarar för.
Samtidigt krymper kommunens ekonomi när statsbidragen för vården upphör.
Pahta vill istället att kommunen investerar i den verksamhet som finns kvar efter formen. Det kan kommunen göra om den samarbetar med privata vårdproducenter.
Med dem medräknade finns det i dag 190 platser inom det effektiverade serviceboendet. Behovet ligger kring 100 platser, eftersom trenden är att allt fler äldre bor allt längre hemma, eller i andra typer av serviceboenden.
Om kommunen i det här läget investerar så beror det på en felaktig övertygelse om att den egna vårdproduktionen är effektivare än de privata vårdproducenternas, säger Pahta.
Snarare är det så, att om kommunen håller kvar samtliga egna serviceboendeplatser så berövar man ett framtida tvåspråkigt vårdbolag den flexibilitet som det behöver.
Flexibilitet betyder i det här fallet att det tvåspråkiga vårdbolaget täcker en del av behovet av effektiverat serviceboende – mellan 50 och 80 platser. Resten står de privata vårdbolagen för.
För att det här ska bli möjligt måste fullmäktige fattar beslut stegvis, och inte föregå utredningar som handlar om hur den tvåspråkiga social- och hälsovården ska ordnas i Åboland, säger Pahta.
– Närmast ska fullmäktige fatta ett beslut om Almahemmet men inget annat.
LÄS OCKSÅ: Kimitoöns politiker fortsätter tveka om äldrevården
Almahemmet i fokus i konsulturedning
Raseborgspolitiker varnar Åboland: Vårdbolagen är bara ute efter vinst
Vårdpolitiker i Kimitoön: Vi är inte skyldiga vårdbolagen något
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.