Kimitoöns skogsvårdsplan fick nej – förslaget röstades ner på nämndnivå
Kimitoöns kommuns uppdaterade skogsvårdsplan (ÅU 17.6.2021) för tiden 2021–2030 godkändes inte under tekniska nämndens möte den 29 juni.
Helena Fabritius, tekniska nämndens ordförande, meddelar att rösterna föll 5-4 mot planen.
– I motförslaget efterlyste man noggrannare ekonomiska beräkningar för olika skogsåtgärder, och ett öppet tillfälle för kommuninvånarna att ta del av skogsbruksplanen, säger hon.
Skogsbruksplanen har också väckt kritik utanför de kommunalpolitiska rummen bland bekymrade invånare.
Utöver flertalet insändare (på ÅU:s webb: 1.6., 26.6., samt 28.6.) yttrar även föreningen Kimitoöns natur sin besvikelse över planens innehåll.
Skogsavverkningar oroar
När ÅU skrev om skogsplanen tidigare i juni lyftes ökandet av antalet rekreationsskogar från de tidigare ekonomiskogarna fram som den främsta nyheten i den uppdaterade strategin.
Föreningen Kimitoöns natur tar i sin tur fasta på de planerade avverkningarna inom ramen för planen, och de potentiella följderna som dessa kan ha.
Enligt den förslagna skogsbruksplanen ämnar man utföra hyggen och gallringar på en yta om 61 hektar av den totala arealen 154 hektar, skriver föreningen i ett pressmeddelande.
Kimitoöns natur uppskattar att kommunen i och med detta avser hugga omkring det dubbla av skogens tillväxt i ekonomiskogarna.
Under en period på tio år innebär den här strategin att skogsbeståndet minskar med nästan 8000 kubikmeter, menar föreningen.
Arkiv/Adrienne WesterbackSkogsvårdsplanen befaras hota klimatet och artmångfalden
Den största oron som skogsvårdsplanen väcker gäller dess inverkan på klimatet och utarmningen av naturen.
Kimitoöns natur menar att kalhyggen i kommunens skogar bidrar till den accelererande klimatförändringen och att de planerade gallringarna utmanar flera utrotningshotade skogsarter.
Det är fråga om gammalmodiga skogsbruksmetoder, påpekar man.
Panu Kunttu, doktor i jordbruks- och skogsvetenskaper och Kimitoöbo, kommenterar också kommunens nya skogsplan i Kimitoöns naturs pressmeddelande.
Enligt honom strider planen mot kommunens allmänna jord- och skogsbrukspolitiska linjer.
– Kimitoön strävar mot att vara en av landets bästa kommuner i miljöfrågor, men det här blir motsägelsefullt i och med de planerade strategierna, säger han.
Nämndordförande: Kalhyggen betyder inte automatiskt att allt huggs ner
Panu Kunttu påpekar att när det gäller bevarandet av skogarna är det värt att göra det utgående från helheten, inte enbart genom fredandet av mindre områden.
– Skogsmiljöns mångfald upprätthålls bäst genom kontinuerligt skogsbruk. Metoden bibehåller kolnivåerna på ett bättre sätt och är dessutom ekonomiskt mer konkurrenskraftig, säger han.
Kontinuerligt skogsbruk innebär en metod genom vilken man vid behov endast går in för att gallra bort de allra äldsta träden.
Helena Fabritius har tagit del av kritiken.
Utgående från den misstänker hon att alla kanske inte känner till vad en skogsbruksplan egentligen är.
– Ett skogsskifte är sällan ett enhetligt område och när det står att kalhyggen är planerade betyder det absolut inte att hela ytan kommer att dras slät. En ekonomiskog kan skötas på flera olika sätt, och före skogsåtgärder görs utför en skogsfackman alltid en genomgång av området, förklarar hon.
Arkiv/Adrienne Westerback”Skogsbrukets inkomster är inte oviktiga för kommunen”
Fabritius poängterar vidare att det finns både laghinder och sträng certifiering som förhindrar fullständiga kalhyggen.
Vilka metoder som kommer att användas på de olika skogsområdena beror därför mycket på hur de ser ut och om där finns värdefulla mångfaldsobjekt som bör bevaras.
På frågan om kommunen har övervägt kontinuerligt skogsbruk svarar Fabritius: delvis.
– Men en stor del av våra skogsmarker består av områden som inte lämpar sig för kontinuerligt skogsbruk, på grund av markens bördighetsklass, säger hon.
I en av insändarna i ÅU gällande skogsvårdsplanen, menar skribenten att de uppskattade hyggesinkomsterna utgör en så pass marginell del av kommunens budget, att man lika väl kunde avstå från dem helt och hållet.
Helena Fabritius håller inte med.
Hon förklarar att pengarna dels går åt till den fortsatta skötseln av skogarna, dels innebär de löner för personalen.
– Det kanske framstår som en struntsumma i det stora hela, men det är trots allt fråga om 50 000–60 000 euro i året. I mina öron låter det väldigt oroväckande om man faktiskt anser att inkomsten från kommunens skogsbruk är oviktig, säger hon.
Ärendet behandlas på nytt i höst
Föreningen Kimitoöns natur meddelar att de hoppas på en ny riktning i skötseln av de gemensamma kommunala skogarna.
De önskar att den rådande skogsplanen bättre ska beakta bland annat naturens mångfald, naturturism och kolbindning, i enlighet med EU:s biodiversitetsstrategi.
För att lyckas med detta föreslår föreningen att en ny naturvärdesinventering över kommunens skogsmarker görs och att den nuvarande strategin slopas.
Den färska nedröstningen av skogsbruksplansförslaget innebär att ärendet nu är remitterat och går till ny behandling i höst.
Då kommer man troligen att kalla till invånarträff för att diskutera planen närmare.
Korrigerad: Artikeln uppdaterades 3.7.2021 klockan 15.43 med ett förtydligande om att summan 50 000-60 000 euro är inkomsten per år, det vill säga inte den totala inkomsten under perioden på tio år.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.