Emilia Örnmark 22.01.2022 13:30

Hon har bytt klassrumsgolvet mot bildningskansliet och politikerposten mot tjänstemannarollen. Sedan den 3 januari är Marjaana Hoikkala Kimitoöns bildningschef.

– Det här jobbet har jag faktiskt drömt om sedan jag var tonåring! säger Hoikkala, då ÅU träffar henne på hennes nya kontor i kommunkansliets flygel i Kimito.

Då Hoikkala i sin ungdom åkte skolbuss till Kimito brukade hon titta längtande mot kansliet. Men länge tänkte hon sig tjänsten som lämplig för någon som jobbat tiotals år som lärare och med rektorserfarenhet.

– Men jag skippade några steg. Ingen kan väl egentligen bli färdig för det här jobbet. Men jag ser på livet som ett sudoku – allt är möjligt om man kopplar ihop det på rätt sätt, resonerar Hoikkala.

De senaste åtta åren har Hoikkala jobbat som ämneslärare i matematiska ämnen vid Hermannin koulu i Salo, och dessutom två år som vice rektor. Elevkontakten kommer Hoikkala att sakna men hon hoppas få chansen att skapa kontakt med eleverna på Kimitoön.

Kimitoöns skolor är små byskolor

Hoikkala har under hela sitt 37-åriga liv bott i Mjösund, och gick sina första sex skolår i byskolan där.

– Det var en härlig tid! Byskolan var liten och alla kände alla. Det blev som ett andra hem. Undervisningen var bra, vi hade många projekt, och man kunde avancera i egen takt.

Högstadiet gick Hoikkala i Kimito och gymnasiet i Bjärnå.

Mjösunds skola finns inte längre kvar, men Hoikkala anser att samtliga Kimitoöns skolor är små enheter och med all rätt kan benämnas byskolor. Det här i jämförelse med hennes tidigare arbetsplats med 500 elever – det är lite färre elever än alla Kimitoöns grundskolor har sammanlagt.

Emilia Örnmark

I Kimitoöns skolor känner alla varandra, vilket Hoikkala ser som ett stort plus i de flesta fall, och dessutom är säkerhet och trivsel högt skattade i skolorna.

En nackdel med Kimitoöns skolnätverk ser Hoikkala i att många elever har lång skolväg, vilket stjäl tid från andra aktiviteter. Valmöjligheterna för valfria ämnen är dessutom lite sämre än på andra håll, eftersom antalet lärare och undervisningstimmar är begränsat enligt elevantal.

Alla borde behärska svenska och finska

Något som Hoikkala vill förändra på Kimitoön är attityder till tvåspråkighet och språkkunskaper. Hon ser gärna att alla som växer upp här skulle behärska både svenska och finska.

Hoikkala hoppas kunna få till stånd ett fungerade samarbete mellan den svensk- och finskspråkiga sidan – det här är något som länge diskuterats på Kimitoön. Starten skulle ske i dagis där språkgrupperna redan nu är nära varandra, men sedan fortsätta genom förskola och skola där grupperna nu fungerar helt separat.

Hoikkala startar gärna med att testa gemensamma matematiklektioner.

– Matematik är ett eget språk, då blir det lättare att samarbeta, säger Hoikkala.

Hoikkala har själv inte förrän hon fick sitt nya jobb använt sin skolsvenska speciellt mycket, även om hon förstår språket. Hon hoppas att fler vuxna skulle våga pröva på det här, utan rädsla för att säga fel eller för att inte hitta ord.

– Min styrka är inte att prata svenska, men jag hoppas att det blir lättare då jag använder den, säger Hoikkala, som de facto pratar flytande svenska igenom hela intervjun.

Arkiv/Emilia Örnmark

Ser du att förändringar behöver göras i skolnätverket inom de närmaste åren?
– Det beror på var eleverna bor. Men så länge det finns elever är min åsikt att skolorna ska få vara kvar. Coronatiden har fört med sig att man föredrar landsbygden, och då har Kimitoön med sina små enheter fått bra reklam. Jag uppskattar småskaligheten och vill jobba på det.

Coronan och vikariebrist tynger skolorna

Men coronan har också satt sina spår hos eleverna. Hoikkala hoppas att man efter pandemin kan göra krafttag för att satsa på välmående och motarbeta ensamhet.

– Det här kan vi göra tillsammans, i byarna, med föreningarna. Det kan bli en nystart för talkoandan.

Liksom andra kommuner tampas Kimitoöns skolor med problem att få vikarier.

– Men det är också svårt att få behöriga lärare. Med ett lägre elevantal är det svårt att bygga ihop så många lektioner att det blir en hel tjänst, säger Hoikkala.

Erfaren politiker, men saknar inte den rollen

Förutom att Hoikkala känner Kimitoön och skolsystemet här från sin egen skolgång är hon bekant med kommunen som mångårig politiker som centerns representant.

Politikerbanan inledde Hoikkala år 2006 i finska skolsektionen, efter vilket det blev två mandatperioder i Kimitoöns kommunfullmäktige. Efter en paus blev Hoikkala i somras invald igen och även ordförande för bildningsnämnden och finska skolsektionen.

– Men visst är det ju något helt annat att se budgeten från den här sidan, att se den i praktiken.

Hoikkala tror inte att hon kommer att sakna sin politikerroll.

– Det här är nog bättre. Jag har blivit trött på att bara fatta beslut, nu kan jag istället göra något konkret. Jag är ingen bra politiker, för jag älskar inte min röst, skrattar Hoikkala.

Emilia Örnmark
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln