Kimitoöns gymnasium fyller femtio
Många har kämpat för att ön skulle ha ett eget gymnasium. Här skålas det för tillbyggnaden 2002.
”Norge har sina oljekällor, vi har skolan som bas för vår rikedom”.
Så uttryckte sig Västanfjärds kommundirektör Stefan Långström då Kimitoö-gymnasiets tillbyggnad invigdes i augusti 2002.
– En stor sak i en liten kommun, tillade Kimitos kommundirektör Tom Simola, apropå byggkostnaden.
Rektor Aarno Nordman sade att gymnasiet inte utbildar för bortflyttning, tvärtom. Och samhällets kunskapskrav stiger hela tiden så varför skulle Kimitoö-ungdomarna ges sämre chanser än andra?
Hans företrädare Eero Ruohio kämpade hårt för att alls få ett gymnasium till ön. Starten skedde i det som i dag är Amosparkens skola, men småningom blev det flytt till skolcentret som sedan byggdes till så gymnasiet äntligen fick tillräckligt utrymme.
Vid det här laget har gymnasiet hunnit med 50 årskullar. Det ska firas med en historik som skrivs av Anne Bergström.
Den är rätt långt hunnen men intressanta bilder och roliga anekdoter tas ännu gärna emot.
– Den 21 april ska boken vara klar, för då firar vi, börjande med ett seminarium i Villa Lande. Det blir några inledare och sedan paneldebatt och är öppet för allmänheten, säger Ben Johansson, rektor sedan 2008.
På kvällen samma dag blir det fest i Wrethalla för alla gamla elever och lärare. Man ska anmäla sig två veckor innan, via den kontaktperson som borde finnas utnämnd i alla årskullar.
– Man kommer att sitta klassvis, och jag vet att exempelvis 40-årsjubileer planeras, säger Johansson.
Historik på gång. Anne Bergström ska skildra de 50 åren och diskuterar här bilder med rektor Ben Johansson.
Den här våren blir det den 48:e abikullen med 26 abiturienter som åker på bänkskudd i morgon torsdag.
Med andra ord en rätt normalstor årskull från ett gymnasium som har haft enorm betydelse för Kimitoön, där flytt till andra orter annars hade varit av nöden för alla som vill bli studenter på svenska.
Hur ser framtiden ut, kommer så här små gymnasier att klara sig?
– Behovet och nyttan av gymnasieutbildning är idag minst lika stor som tidigare, både för individ och samhälle. Gymnasiet ska vara tillgängligt oberoende av var man är bosatt. I landet som helhet brukar ungefär en fjärdedel av gymnasierna ha ett mindre antal studenter än Kimitoön, säger Johansson.
– För ett litet gymnasium är det nödvändigt och samtidigt en styrka att kunna vara flexibelt och försöka svara mot de behov som finns, samtidigt som vi måste värna om kvaliteten på undervisningen. Lyckas vi med det så klarar vi oss nog, säger han.
Blivande studenter. Fr.v. Jennifer Launokorpi, Fredrik Börman och Amanda Rajamäki klarade i dag av hörförståelseprovet i ryska. I år ordnas separata hörförståelseprov enbart i ryska, i de övriga språken är hörförståelsen inbakad i digitala prov.
Gamlas dans är alltid spännande tillställningar. Här hjälper Helen Korpak sin syster Anna Korpak 2012. Gamlas dans ordnas varje år då tvåorna blir äldst i huset efter att abiturienterna skuddat bänkdammet av sig, alltså åkt i väg på ”penkkis”.
Märkesdag. Stefan Långström, Aarno Nordman och t.h. Dragsfjärds kommundirektör Klas Nyström då tillbyggnaden invigdes 2002.
50-årsjubileet ska firas i Villa Lande, där begicks också 40-årsjubileet. Med då var fr. v. Maria Törnqvist, Susanne Ginström, Solveig Nordgren och Eva Ginlund som blev
studenter 1993.
I morgon torsdag startar den 48:e kullen abiturienter härifrån.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.