Kimitoöns foodhub nådde inte den breda massan – ny utdelningsplats önskas
Pilotprojektsåret för Kimitoöns foodhub är nu över. Foodhuben byggdes i år upp och startades inom samarbetsprojektet Närmat i samarbete, som leds av Jonas Bergström och Stella Törnroth.
Under sommaren gjordes fem test, då kunder på förhand kunde beställa närproducerde produkter på webben och sedan hämta sin närmatskasse i en liten kiosk på Kimito torg.
Ny plats måste hittas
Det man snabbt kunde notera är att platsen för avhämtning av kassarna inte är tillräckligt synlig.
– Kimito torg är malplacerat, eftersom det inte är där som folkströmmarna rör sig. Synlighet behövs för att vi ska kunna locka en bredare massa och inte bara närmatsentusiasterna, säger Bergström.
Innan projektet tar slut vid årsskiftet är det tänkt att man ska hitta en ny plats. I fortsättningen är det Kimito Centrums Byalag som ska ha hand om foodhuben, så byalaget deltar aktivt i planeringen.
Klart är att i Kimito centrum är det främst längs Engelsbyvägen, alltså mot de stora affärerna, som folk rör sig.
– Där borde foodhuben finnas, och även torgverksamheten. Jag ser stor potential i Kimito centrum, säger Bergström.
Fritidsborna färre, men köpte mer
En kundgrupp Bergström trodde mer på för Kimitoöns foodhub än vad resultatet visar är fritidsborna, som torde passera Kimito centrum på fredagarna.
Det visade sig dock att bara 40 procent av kunderna var fritidsbor, resten fast bosatta. Men ser man till försäljningen var det fritidsborna som köpte 80 procent av produkterna.
Hur stor omsättningen var vill Bergström inte gå in på.
– Kunderna kunde ha varit fler. Men det är okej så här, eftersom vi inte hade mer än en frys och ett kylskåp att förvara produkterna i.
Tolv producenter deltog och som mest var antalet produkter kring hundra.
– Men kunderna var nöjda och tekniken fungerade bra, gläder sig Bergström.
Främmande sätt att handla
För att få också den bredare massan att pröva på foodhuben tror Bergström att det förutom en ny plats krävs att man lyckas ändra folks köpbeteende.
Eftersom produkterna ska beställas på en tisdag och kassen hämtas en torsdag eller fredag, krävs det en annan typ av planering.
På andra håll i landet har intresse väckts för foodhub, och för de aktörerna är erfarenheterna från Kimitoön värdefulla.
Kimitoöns foodhub är den första i sitt slag i Egentliga Finland.
Tror på branschen
Målsättningen med projektet var att göra närmat mer lättillgängligt och därmed på sikt gynna näringslivet.
– Jag tror på mer sysselsättning i branschen på Kimitoön. Här finns de rena råvarorna och kunskapen.
Även om Närmat i samarbete nu tar slut, kommer ett nytt projekt att fånga upp tankarna. För att branschen ska kunna växa ser Bergström tre sammankopplade tyngdpunkter.
– Det gäller att öka mängden råvaror som förmedlas, att ha plats för förädlingen, folk som utför den samt fungerande kanaler för försäljning.
Som möjliga kanaler, förutom foodhub, ser Bergström reko, torgverksamhet och direktförsäljning i olika former.
Så funkar Kimitoöns foodhub
- I foodhub möts två trender möts: digitalisering och närmat.
- Produkterna beställs som i vilken webbutik som helst, där man också betalar, och så hämtas kassen färdigt packad.
- För varje produkt kan man se var den är producerad med vilka odlingsprinciper, vad den innehåller samt hur mycket av försäljningspriset som går till producenten, till foodhuben och till skatt.
- Plattformen där man gör sin beställning och betalning är leasad av Nylands mat.
- I utbudet hittades under pilotprojektet det mesta, förutom mejeriprodukter. Till exempel: jordgubbar, potatis, tomat, sallad, örter, sill, sylt, limpa, tårtbotten, korv och saft.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.