Kimitoöns bokslut godkänt med överskott på 2,84 miljoner – kommundirektören: bakom siffrorna finns en dystrare sanning
Kimitoöns bokslut för år 2021 godkändes under måndagens fullmäktigemöte. Kommundirektör Erika Strandberg kunde konstatera att det var ett starkt år, som landade 2,84 miljoner euro på plus.
Orsakerna är att specialsjukvården blev nästan en miljon billigare än budgeterat, att skatterna utfallit bättre än budgeterat och att coronastöden fullt ut täckt alla extra kostnader som pandemin medfört.
Strandberg anser att sparprogrammet Balans 2.0 lyckats och att Kimitoön nu har ekonimin i balans inför vårdreformen.
Bland annat har antalet årsverk under perionden 2019 till 2021 minskat med 33 – vilket dock var innan den akuta personalbrist som kommunen upplever just nu.
– Men bakom de här siffrorna finns en dystrare sanning, säger Strandberg och syftar på den kritiska personalbristen och -situationen.
Mycket positivt under året dock
Positiva bedrifter kommundirektören gärna lyfter fram gällande fjolåret är att hobbyverksamhet för barn och unga enligt Finlandsmodellen kom igång och fick en bra start, att gymnasiets marina linje startade, att Dalsbruks bibliotek fick tilläggstjänsten meröppet och att både förnyade gästhamnen och nya vågbrytaren i Dalsbruk kunde invigas.
Vidare hade Kimitoön gott om besökare samtidigt som det byggdes som aldrig förr: byggloven ökade med 25 procent.
En viss investeringsskuld
Enligt kommunens ekonomi- och personalchef Daniela Sundberg täcker årsbidraget på 6,08 miljoner euro både investeringar och amorteringar år 2021.
En viss investeringsskuld kan man dock tala om – planerade investeringar för 900 000 euro blev ogjorda. Enligt Ralf Nyholm, teknisk chef, kan det här delvis förklaras med att tidtabeller fördröjts på grund av pandemin.
Ökad sjukfrånvaro
I Kimitoöns kommun jobbade vid utgången av år 2021 573 personer, den största delen mellan 50 och 59 år gamla. Den största personalgruppen flyttas vid årsskiftet över till välfärdsområdet.
Sundberg kunde konstatera att sjukfrånvaron bland kommunens anställda ökade jämfört med året innan, förstås delvis av pandemin. Men också långa frånvaron, över 90 dagar, blev vanligare.
I fullmäktigesalen fanns en oro över denna trend, man ville veta orsaker, åtgärder och till vilken grad sjukfrånvaron handlar om psykisk ohälsa.
Fler orosmoln aktuella
Gällande det pågående året finns många orosmoln, som kan komma att påverka ekonomin negativt.
Sundberg lyfter fram arbetsmarknadsläget med eventuella löneförhöjningar på kommande, Ukrainakriget med oklara följder för kommunen som till exempel ökade utgifter för livsmedel, service och transporter samt den pressade personalsituationen.
– Efter sommaren brukar man se vartåt det går, säger Sundberg.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.