Kimitoön står inför en utvärdering av skolnätet: "Var vill vi ha inflyttning?"
Arkiv/Emilia ÖrnmarkI skolcentret i Kimito samsas svensk- och finskspråkiga elever om samma byggnad. Här finns Kimitonejdens skola, Kemiönsaaren keskuskoulu och Kimitoöns gymnasium. Foto: Emilia Örnmark
Det är tio år sedan Kimitoön drog in fyra av tolv skolor då skolnätet igen är på tapeten. Inom ramen för sparprogrammet Balans 2020 är det bland annat skolnätet som nu ska utvärderas.
Utgångsläget är i stort att elevantalet, liksom hela befolkningen, på Kimitoön minskar, samtidigt som kommunen måste spara.
År 2019 var Kimitoöborna 6644 (45 föddes, 108 dog, 275 flyttade in, 296 flyttade ut).
Bildningschef presenterar fakta för arbetsgrupp
Balans 2020-arbetsgruppen ska komma med förslag gällande skolnätet, vilka sedan går till nämnderna.
Bildningschef Mats Johanssons uppgift är att lägga fram fakta och frågeställningar.
— Var vill vi ha inflyttning? Vilka orter på Kimitoön drar inflyttning? ger han som exempel på frågor som kan vara väsentliga för beslutsfattarna.
Åtta skolor på Kimitoön
På Kimitoön finns fem svenskspråkiga och två finskspråkiga skolor inom den grundläggande utbildningen plus ett svenskspråkigt gymnasium.
Ser man på elevantalet årskursvis är det Amosparken som är Kimitoöns största skola medan Hitis-Rosala skola är den minsta.
Hitis-Rosala skola. ÅU-foto
Någon minimigräns gällande elevantal i en skola har Kimitoön inte. Dock poängterar Johansson att en väldigt liten skola varken är pedagogiskt eller socialt hållbar: För eleverna kan nära vänskapsband vara svåra att knyta, medan lärarna utmanas av att ha elever på samma lektion som är på väldigt olika kunskapsnivåer.
Enligt Johansson är sparkrav inte är något nytt på bildningssidan.
— Lönekostnaderna har inte stigit på tio år. Vi har minskat antalet lärare, utan att någon har blivit arbetslös. De senaste tio åren har antalet lärare sjunkit med åtta, säger han.
Sex av skolorna på Kimitoön visar på ett sjunkande elevantal då man jämför innevarande läsår med prognosen för 2026-2027.
Taalintehtaan koulu och Kimitonejdens skola är undantagen.
Arkiv/Kimitoöns kommunMats Johansson. Foto: Kimitoöns kommun.
Trots att Taalintehtaan koulu är skolan som tar emot Kimitoöns flyktingbarn är de inte de som påverkar statistiken så långt fram, eftersom de allra flesta av de barnen då gått vidare till högstadiet.
— Enligt prognosen borde elevantalet i Taalintehtaan koulu nu vara under 20, säger Johansson och visar på siffran 26 i raden för pågående läsår.
Uppsvinget i Kimitonejdens skola beror på de stora årskullar som går i Amosparken nu.
Skillnad i elevantal 2019-2020 mot 2026-2027
Amosparkens skola åk 1-6: 151 -> 132
Hitis- Rosala skola åk 1-6: 7 -> 3
Västanfjärds skola åk 1-6: 40 -> 22
Dalsbruks skola åk 1-9: 152 -> 107
Taalintehtaan koulu åk 1-6: 26 -> 30
Kemiönsaaren keskuskoulu åk 1-9: 109 -> 88
Kimitonejdens skola åk 7-9: 91 -> 103
Statistiken visar ej hela verkligheten
Statistiken är riktgivande, men verkligheten kan bjuda på oförutsägbara överraskningar.
— Det brukar vara så att tio procent fler än antalet födda börjar skolan. Men var de börjar kan man ju inte veta, säger Johansson.
Något man inte heller kan beakta i statistiken är att Amosparkens skola tar emot svenskspråkiga barn från Sagu, och från de delar av Salo som ligger närmare Kimito än den svenska skolan i Salo centrum.
Just nu finns sju elever från Salo och Sagu i Amosparkens skola.
Gällande högstadier räknas prognosen enligt att Västanfjärdsbor börjar högstadiet i Kimito, även om valet av högstadium för dem är fritt – de kan lika gärna välja Dalsbruk.
Elevprognosen går enligt antalet födda inom de olika skoldistrikten, till exempel föddes 23 barn i Kimito 2019 (18 svenska, 5 finska), noll på Rosala-Hitis, 3 i Västanfjärd och 20 i Dalsbruk (16 svenska, 4 finska).
— Gällande skolan på Rosala finns de som för tillfället bor här med i statistiken, men där finns ju fler som funderar på att flytta in. Hade inte en barnfamilj nyss flyttat till Rosala hade statistiken för 2026 visat på noll elever istället för tre, säger Johansson.
Mer barn på kommande i Dalsbruk?
Johansson ser en trend i Dalsbruk som kunde tyda på att fler barn kommer att födas de närmaste åren: De årskullarna som nu är kring 25 år var stora, och många av dem bor kvar och har startat familj i Dalsbruk.
Johansson tror att Dalsbruks skola når botten om några år, men bättrar på efter det.
Dalsbruks skola. I detta skolhus finns årskurserna 1-6. ÅU-foto.
Små skolor kostar mest
Hur mycket skolan kostar kommunen per elev och år varierar enligt skola.
Dyrast är skolbarnen i Hitis-Rosala där summan som är budgeterad för 2020 är 27 300 euro, vilket förstås beror på att eleverna där är få.
I Amosparken är summan cirka 10 500 euro och i Dalsbruks skola cirka 15 700 euro.
Johansson förklarar att det finns mycket som påverkar dessa siffror, som till exempel de interna hyrorna för skolhusen. De påverkas bland annat av byggnadens storlek och ålder.
— I Dalsbruks skola är hyran per barn dyr. Huset är byggt för 300 elever och dessutom betalar skolan två tredjedelar av Brukshallens hyra, även om det inte motsvarar användningen. Det här beror på statsandelarna – man får mer för skolbarn än för fritidsverksamhet, förklarar Johansson.
Även om skolhusen är dyra att hålla igång, menar Johansson att det finns andra sätt att spara än att sätta lapp på luckan.
Ett problem av en skolstängning ser han i att kommunen då antagligen skulle bli med en stor, svårsåld byggnad på nacken.
Denna artikel gjordes på uppdrag av en grupp studerande vid Kimitoöns gymnasium. Den något avvikande klädseln har sin förklaring i att abiturienterna avklarar sina sista vanliga skoldagar. Foto: Emilia Örnmark
LÄS OCKSÅ: ”Jag vill hålla i skolorna på Kimitoön med all kraft”
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.