Kimitoön har ett gott ekonomiskt år framför sig – men efter det går det utför
Kimitoöns kommunfullmäktige godkände på måndagen budgeten för 2024.
Kommundirektör Erika Strandberg öppnade ärendet med konstaterandet att Kimitoöns kommun är ekonomiskt stark och har ett gott år framför sig. Men längre framöver kommer Kimitoöns kommuns ekonomi, liksom andra kommuners, att försvagas.
Det här samtidigt som Kimitoöns invånarantal i september i år dök under 6 500 och prognosen för antalet födda 2023 inte lovar bättre än 28. I farstun väntar dessutom en statsandelsrevidering, samtidigt som förändringar gällande skärgårdstillägget blir aktuella.
– Lyckas vi nå plus minus noll de kommande åren är det ett bra resultat, säger Strandberg.
Ur budget 2024
Kimitoön väntas göra överskott på 1,1 miljon euro (2023 överskott: 3,2 miljoner euro).
Det ackumulerade överskottet stiger till 23 miljoner euro.
Inga nya lån upptas.
Lånebördan efter 2024: 8 miljoner, vilket betyder 1 257 euro per invånare (långt under landets medeltal).
Inkomstskattesats: 7,10.
Statsandelar 9,2 miljoner euro (0,6 miljoner euro mindre än 2023).
Skatteintäkter: 13,9 miljoner euro.
Kimitoön väl förberedd
Styrelseordförande Wilhelm Liljeqvist (SFP) konstaterade att Kimitoön är i ständig förändring, men att man också är väl förberedd: det finns ett ackumulerat överskott, kassaläget är bra, skuldsättningen är exceptionellt låg och de låga skatteörena är en ännu outnyttjad reserv.
– Vi ska vara modiga att fatta beslut för att även framöver balansera vår ekonomi, säger Liljeqvist.
Emilia ÖrnmarkGott betyg för budgetarbetet
Gruppordförandena hade främst gott att säga om budgeten och arbetet med den.
– Framför beröm till oss själva ska vi nog tacka coronabidrag och väl tilltagna statsandelar för att budgeten ser bra ut, säger Tomy Wass (VF).
Man uppskattade att det satsas på småbarnspedagogiken: bland annat resurser för tre ambulerande barnskötare samt tilläggsresurser för stöd finns i budgeten.
En viss oro för det dalande invånarantalet och den låga nativiteten kunde skönjas bland politikerna. Skolfrågan berördes flera gånger, men inte på en konkret nivå.
Kimitoön ska under år 2024 göra upp riktlinjer för den grundläggande utbildningens framtid på sikt.
– I år föds 28 barn, som senare ska delas upp på våra sex skolor, säger Ghita Edmark (SFP).
Eva-Stina Hellbom (SDP) hoppades på en allmän nivå att tiden för beslutsångest i Kimitoön nu är förbi.
Ökat vägbidrag
Centern lyfte sin vana trogen fram byarna utanför centrum och vikten av att hela Kimitoön utvecklas. Fullmäktige kunde omfatta Kalevi Kallonens (C) förslag om att öka vägbidraget med 10 000 euro till totalt 185 000 euro.
Flera miljöåtgärder efterlyses
Tom Holmén (SFP) konstaterade något frustrerat att inte mer än 50 000 euro (0,6 procent) av driftsbudgeten sätts på miljöåtgärder 2024.
Han lämnade in en motion om att ett projekt i form av deltagande budgetering inrättas för att få fram förslag för miljöåtgärder på Kimitoön.
Plock bland större investeringar 2024
- Hitis bibliotek, fasad och ombyggnad: 295 000 euro.
- Ny äldreomsorgshelhet i Kimito, planering: 100 000 euro.
- Hitis-Rosala skola, nya wc-utrymmen, sanering av klassrum, takåtgärder: 100 000 euro.
- Eknäs campingområde, fastighetsåtgärder: 50 000 euro.
- Entreprenörs- och Industrivägen, asfaltering och gångbana: 120 000 euro.
- Sabbelsberg (nytt bostadsområde i Dalsbruk), väg och infrastruktur 250 000 euro.
- Kommunkansliet, fasad och fönster: 350 000 euro.
- Dalsbruks hamn: 500 000 euro.
- Läktare och servicehus, Amosparken: 220 000 euro.
Bryggor engagerade Kimitoöns fullmäktige – även äldreomsorg på tapeten
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.