Kimitoön går mot ett starkt budgetår – men vårdfrågan borde ha löst tidigare
Kimitoöns kommunfullmäktige möttes på måndagskvällen i Dalsbruks skola. På agendan var först och främst budgeten för nästa år.
Kommundirektör Erika Strandberg konstaterade i sin inledning att år 2023 ser ut att bli ett ekonomiskt starkt år för Kimitoön. Men framtidsutsikterna är korta på grund av osäkerheterna i omgivningen och kommunens nya förhållande med välfärdsområdet.
Kimitoöns tidigare kostnader på cirka 60 miljoner euro sjunker till 28 miljoner euro i och med övergången.
3,4 miljoner på plus
Kimitoöns budget landar 3,4 miljoner euro på plus och inga nya lån kommer att lyftas. Kommunens skuldbörda ligger på 11,1 miljoner euro, vilket ger 1 685 euro per invånare – en siffra som enligt Strandberg är under landets medeltal.
– Gällande investeringarna handlar det främst om fastighetsunderhåll och om att planera för framtida investeringar, som till exempel cykelvägar och bostadsområden, säger Strandberg.
Hon anser att Kimitoön nu befinner sig i en god situation varifrån man kan ta fart och göra aktiva val.
Som strategiska tyngdpunktsområden lyfte Strandberg fram några punkter: Den första var ställningstagande och planeringsanslag (100 000 euro) för en ny äldreomsorgsfastighet i samarbete med välfärdsområdet. Vidare handlar det om framtida utbildningsfrågor samt om fortsatt aktivt arbete med ämbetshustomten i Dalsbruk. Enligt Strandberg finns intresse för tomten och hon tror på att det finns en lösning.
Seniorboendet stor fråga i vår
En av vårens stora frågor kommer seniorboendet i Dalsbruk att vara. Även om välfärdsområdet inte är med i denna satsning är Yrjö & Hanna-stiftelsen enligt Strandberg fortsättningsvis intresserad och funderar nu på vilka möjligheter som finns för att gå vidare. Målet är alltså fortfarande att seniorboendet ska kunna förverkligas.
Vidare finns en lång rad miljöåtgärder listade för Kimitoön år 2023.
– Intressebevakningen blir allt viktigare, säger Strandberg och nämner bland annat kommunens roll i att föra fram hur viktigt det är att Hitis sjöbevakningsstation blir kvar.
En annan stor fråga blir arbets- och näringslivsreformen, då arbets- och näringsbyråns uppgifter överförs till kommunerna år 2024 och samarbetsområden ska sköta tjänsterna. Hur det här ska arrangeras är än så länge öppet, men diskussioner pågår.
Strandberg nämnde vidare den stora betydelse uppdaterandet av skärgårdslagen under nästa regeringsperiod har för Kimitoön.
Bra budget, men beslutsvånda har rått
Partierna var stort sett nöjda med budgeten och riktade traditionellt sina tack till tjänstemän och nämnder för deras arbete.
Ghita Edmark (SFP) anser att det här är en budget som utvecklar kommunen och inger framtidstro.
Eva-Stina Hellbom (SDP) lyfter fram den beslutsvånda som rått de senaste åren i Kimitoön – hon menar att den gäller såväl att fatta beslut som att fullfölja dem. Därför hoppas hon att de beslut man nu fattar, främst om den nya vårdsatsningen med välfärdsområdet, verkligen blir av, så att man har något ändamålsenligt att bjuda klienter och personal.
Även Kalevi Kallonen (C) lyfte fram att vårdfrågan borde ha lösts för länge sedan.
Kimitoöns kommunfullmäktigemöte pågick fortfarande då denna artikel publicerades.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.