Förflytta dig till innehållet

Kimitoöbor mötte tjänstemän — äldrevård, skolor och kök engagerar invånarna

Ett torg fyllt med bänkar. Cirka 15 personer sitter på dem

Ett torg fyllt med bänkar. Cirka 15 personer sitter på dem

Invånarträff i Kimito. Foto: Emilia Örnmark


Att ge allmänheten information och möjlighet att vara delaktig i de stora sparfrågor som nu diskuteras på Kimitoön har efterlysts.
På onsdagen arrangerades två invånarträffar: en i Kimito och en i Dalsbruk. På plats var en hel rad tjänstemän för att svara på frågor — alla vars sektorer berörs i de utredningar som nu gjorts om äldreomsorg, skolor och kök.
— Vår tanke har varit att i utredningarna komma fram med så många alternativ, så att vi har allting på bordet. Men fler nya idéer kan födas, inledde kommundirektör Anneli Pahta i Kimito.
I publiken i Kimito fanns 15 personer, främst äldre, och följaktligen var det mest äldrevård som diskuterades här.
Frågornas handlade om allt från vad ett vårddygn i Folkhälsans boende kostar till om de förtroendevalda har diskuterat vart Kimitoön är på väg till och om man inte kan spara på chefslöner istället för att dra in arbetstid för dem som förtjänar minst.
Fem personer står med rejäla mellanrum nedanom en scen

Tjänstemän som var på plats: äldreomsorgschef Eva Manelius, bildningschef Mats Johansson, kommundirektör Anneli Pahta, tf omsorgschef Harald Holmström och kost- och städchef Birgitta Parikka. Foto: Emilia Örnmark

Adressen om kommunal äldrevård – hur beaktas den?

Jörgen Lindroos ville veta hur man nu beaktar den några år gamla adressen, där 2 000 personer skrivit under att de vill bevara serviceboendena, då främst med fokus på Almahemmet, i kommunal regi. Svaret var att denna fortfarande beaktas, även om många olika modeller och alternativ nu diskuteras.

Två personer,. Den ena håller en mikrofon

Jörgen Lindroos undrar hur det går med adressen med 2 000 namnunderskrfter. Anneli Pahta håller i mikrofonen. Foto: Emilia Örnmark


Äldreomsorgschef Eva Manelius poängterade att bara i ett av de framlagda alternativen för äldreomsorg finns kommunen inte med som producent av äldreomsorg. I ett av alternativen är alla kommunala äldreboenden kvar i kommunens regi.
— Allt måste inte vara kommunalt. Det är viktigt att det också finns små, personliga alternativ för äldrevård, sade fullmäktigeledamot Inger Wretdal (SFP).
En kvinna talar i mikrofon

Inger Wretdal. Foto: Emilia Örnmark


Pahta poängterade att gällande privata aktörer som nu nämnts i diskussionerna, Yrjö & Hanna-stiftelsen samt Folkhälsan, är det ändamålsenliga hyreslägenheter som kommer på fråga. Seniorerna som bor här kan sedan köpa service efter behov.
Carl-Erik Wasén, ordförande för Solkulla Stiftelsen i Kimito, kom med ett exempel om ett fungerande boende. I Solkulla bor 54 seniorer i egna nyrenoverade lägenheter, och här finns till och med en kö.
Wretdal lyfte fram att Kimitoön nu har ett förslag man inte sett på länge på bordet, nämligen att riva Almahemmet i Kimito och där bygga något nytt.

Många vill se kostnadsberäkningar

Cay Blomberg, liksom fler andra, saknade kostnadsberäkningar för alternativen för äldreomsorg, och undrade varför denna stora fråga ska behandlas i så rask takt.
Fler uttryckte oro över vad Kimitoön egentligen ska fatta beslut om i juni, och var man kan få sina förslag hörda.
Enligt Pahtas uppfattning kommer inte alla aktuella sparfrågor att klarna med ett enda beslut i juni, utan det är främst riktlinjerna man ska dra upp. Kostnader, till exempel för Folkhälsans boende, hinner man ta reda på.
Hon inflikade att Finlands kommuner aldrig förr har varit så illa ute ekonomiskt som de är nu.
— Ett nytt effektiverat serviceboende kostar 3,5 till 4 miljoner. Ett bättre utrustat sådant kostar 5 till 7 miljoner, gav Pahta som riktlinje.

Inga beslut från ARA eller Yrjö & Hanna-stiftelsen

Om de privata investeringarna kunde Pahta berätta att ARA (Finansierings- och utvecklingscentralen för boende) inte beviljat pengar för Yrjö & Hanna-stiftelsens planer än, men har bekantat sig med platsen och konstaterat att behov finns. Stiftelsen har inte heller fattat något byggbeslut än.
Dock är det klart att varken stiftelsen eller ARA kommer att stå för rivningen av Dalsbruks före detta hälsovårdsstation, som nu står där stiftelsen eventuellt kunde bygga nytt.
Också köksfunktionen berördes kort. Kost- och städchef Birgitta Parikka fick frågan varför man inte kan hålla kvar samtliga tillredningskök, för att bevara matens kvalitet och stödja lokala, mindre producenter.
Parikka redogjorde för att man på Kimitoön faktiskt inte kan nå stora besparingar genom att stänga kök och istället transportera mat.
De 1 200 kunderna på Kimitoön finns 15-25 kilometer ifrån varandra, och på enheterna dit maten skulle transporteras finns inte mer än 30-40 kunder, maximalt 100. I större kommuner är avstånden kortare och kunderna fler, då är det lättare att spara.
— Personalen i köken har kommit med motförslag till köksstängningarna om att istället minska arbetstimmarna. Det är ett bra förslag, sade Parikka.
Hon poängterade vidare att köken är en stödfunktion, som hänger ihop med resten av servicenätet.

30 deltog i Dalsbruk

I Dalsbruk gavs invånarna samma chans att få sina frågor besvarade, men lite senare på eftermiddagen. Där deltog cirka 30 personer. ÅU:s text baserar sig på mötet i Kimito.

Folk på ett torg sitter på bänkar framför en estrad

Invånarträff i Dalsbruk. Foto: Emilia Örnmark


 
LÄS OCKSÅ:

”Nu vet vi vad folket vill”

Oro och oklarhet kring vårdfrågan på Kimitoön — ÅU träffade engagerade damer

Kimitoöns äldreomsorgschef saknar värdediskussion om framtida vård

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter