Kimitobor och vägmyndigheter av olika åsikt om Västeruddsvägen – diskussion i går bland annat om vart grus har körts
De vill ha bättre väg – längst t.v. Bea Heyman-Andersson som på många vis har försökt ta reda på hur extra anslaget på 60.000 euro för Västeruddsvägen användes. Foto: Monica Sandberg
Vart har 90 långtradarlass grus tagit vägen?
Det blev den mest brännande frågan då Kimitobor, bosatta längs den erkänt dåliga Västeruddsvägen, i dag fick diskutera vägskötseln med NTM-centralens ansvariga och riksdagsman Stefan Wallin (SFP), som satsade dagen på Kimitoö-frågor.
Det var Bea Heyman-Andersson som med sin man Peter Andersson och andra av vägens användare ifrågasatte att 90 långtradarlass grus skulle ha körts till Västeruddsvägen.
Ungefär så många lass borde det ha blivit, utgående från NTM-centralens uppgift att 4 000 ton grus satsades på vägen då man av staten fick extra pengar med tanke på vägreparationsskulden.
Men av hela summan blev grusvägarnas andel bara en liten del, och av den lilla delen öronmärktes 60 000 euro för Västeruddsvägen eller för den 8,5 kilometer långa grusväg som går från Vreta mot Mjösundshållet.
– Lite grus såg vi, lite dikesrensning och visst, ni bytte en vägtrumma. Men var är allt det grus som vägen borde ha fått och som den fortfarande skulle behöva, undrade Heyman-Andersson.
”Man kanske inte märker det nya gruset”
Vägmästare Markus Salminen sade att 4.000 ton grus utspritt över hela vägen i medeltal skulle bli bara ett fyra centimeter tjockt lager, och då det blandas med gammalt ytmaterial så märker man kanske inte att nytt grus också har satts dit.
– Om vi skulle ha en större budget så skulle vi naturligtvis sätta vägen i bättre skick än den är nu, sade han.
Vad är normalt underhåll?
Under mötet hann man diskutera också vad det normala underhållet ska vara.
– Det får finnas enstaka gropar. Med Västeruddsvägens trafikmängd (cirka 250 fordon per dygn från Vreta till Nordvikvägskälet) så har man möjlighet att väja för groparna utan att det blir trafikfarligt, sade Salminen.
Han tillade att det är lika dyrt att hålla i skick en kilometer grusväg som en kilometer motorväg trots att den används av kanske 20.000 fordon per dygn.
”Låt lokala krafter sköta vägen”
Ingmar Strandberg som bor vid vägen föreslog att man som pilotprojekt för två år skulle ge skötseln av Västeruddsvägen till lokala entreprenörer.
Salminen svarade att det inte går med tanke på dagens regler om upphandling, och med tanke på en massa andra regler – till exempel får bara certifierat grus användas. Men sådant finns på nära håll (Lövböle) även om grus körs också från Sagu och Pemar.
– Vi har haft Destia som huvudentreprenör i det här området i fem år nu och har inget skäl att tvivla på dem, tillade Salminen.
– Vägen är i lika dåligt skick som den var 1923, sade Heyman-Andersson.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.