Katastrofalt läge inom barnskyddet i Åbo kräver anställda som inte finns
Situationen inom barnskyddet i Åbo är alarmerande, som ÅU skrivit om tidigare (10.2). Även Helsingin Sanomat har utrett läget (23.2).
Över 200 klienter inom barnskyddet i Egentliga Finlands välfärdsområde Varha saknar för tillfället en ledande socialarbetare. I april var läget ännu värre när cirka 500 barn saknade en ansvarig socialarbetare.
I början av året skärptes dimensioneringen inom barnskyddet så att en socialarbetare nu får ha högst 30 klienter jämfört med 35 tidigare. Det är en utveckling i rätt riktning, men kräver förstås tillräckligt många anställda för att kunna omsättas i praktiken. Hur ska det gå till?
Nu finns det inte tillräckligt många socialarbetare att rekrytera för de lediga tjänsterna inom Varha. Läget försvåras ytterligare av att social- och handikappservicen undviker att använda inhyrd arbetskraft, på uppmaning av regionförvaltningsmyndigheterna. Studerande inom socialvården får inte heller vikariera en socialarbetare längre än sammanlagt ett år under sina magisterstudier. Varför har det gjorts svårare att bygga kontinuitet?
Den psykiska och emotionella belastningen är stor för den som jobbar inom barnskyddet. Utöver barn som far illa, möter socialarbetarna komplexa problem, inklusive föräldrar och anhöriga som kan bete sig hotfullt och aggressivt. Resursbristen blir i sig ett självmatande monster: ju färre socialarbetare, desto större arbetsbörda på dem som jobbar kvar, och ju större arbetsbörda, desto färre som vill jobba kvar eller som vill söka jobben.
Varha har försökt underlätta läget genom att betala ersättning till den som förbinder sig till jobbet inom barnskyddet. Socialarbetarna får också ett rekryteringstillägg, stöd för att bli klara med studierna och en ekonomisk belöning för examen.
Bredare och tätare samarbeten behövs likaså mellan barnskydd, rådgivning, daghem och skola, och mellan den offentliga vården och lokala organisationer med koppling till barn och unga. Eventuella luckor i samarbetet och informationsgången har visat sig vara ödesdigra.
I somras dog en fyraårig pojke i Joensuu som var bekant för barnskyddet. Pojken misstänks ha utsatts för våld under en längre tid. Hans styvfar står åtalad för mord och mamman för dråp. Det utreds också om myndigheterna brustit i sina åtgärder för att skydda barnet.
Vi minns också det uppmärksammade fallet då åttaåriga Eerika kvävdes till döds. Pappan och styvmodern fick livstidsfängelse, och två socialarbetare dömdes för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet eftersom de borde ha reagerat på barnskyddsanmälningarna om flickan.
För några år sedan var det turbulent i Pargas då flera socialarbetare inom barnskyddet sade upp sig inom en kort tid. Barnskyddets chefer anklagades för inkompetens och dåligt ledarskap, klienternas rättsskydd sades vara hotat och Pargas stad anklagades för att inte åtgärda problemen. Regionförvaltningsverket kopplades in, men avslutade sin övervakning efter att staden rekryterat behöriga socialarbetare.
Resursbristen inom barnskyddet bör tas på fullaste allvar inom Varha. Att utsatta barn inte fångas upp av samhällets skyddsnät är outhärdligt.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.