Kartlagt: Ålands mest värdefulla områden – under ytan
Sonja Salovius-Laurén , universitetsforskare i miljö- och marinbiologi vid Åbo Akademi, och Karl Weckström har nyss publicerat en analys av vilka vattenområden på Åland som har de högsta naturvärdena.
Analysen har gjorts inom ramen för Åland SeaMap-projektet. Den ger en fingervisning om hur Åland ska klara de internationella kraven på minst 10 procent skyddade havsområden, från dagens 3 procent.
Åland ligger alltså långt under i dag, och kraven höjs nu ytterligare.
– Internationella överenskommelser fastslår att 30 procent av havsområdena, alltså 30 procent av arealen, ska vara skyddade 2030, varav 10 procent strikt skyddade, säger Sonja Salovius-Laurén.
Tiina SaloI Åland SeaMap-projektet har man dock inte utgått från arealer, utan fokuserat på skyddsvärda arter och miljöer.
– Om tillräckligt av det skyddsvärda uppgår till 10 eller 30 procent av totalarealen beror på skyddsmålsättningarna. Om vi höjer skyddsmålsättningarna så kommer också större arealer att behöva skyddas, säger Sonja Salovius-Laurén.
Hon och Karl Weckström skapade i projektet flera scenarier baserade på olika kriterier. I scenario A kartlades de mest värdefulla områdena enbart utifrån naturvärden. I scenario B lade forskarna till mänskliga aktiviteter – småbåtstrafik, urbana områden, farleder – samt befintliga skyddsområden. Forskarna kunde konstatera att de befintliga skyddsområdena bara delvis stämde överens med de områden som kom fram i deras analys.
– De befintliga skyddsområdena saknar inte naturvärden, men de är inte placerade på de bästa ställena, säger Karl Weckström.
PrivatOrsaken till avvikelsen är förstås att Åland SeaMap-projektet har gjort noggranna marina inventeringar som gett ny kunskap om vad som finns under ytan i de åländska havsområdena.
– Man har förut skyddat på basen av den kunskap man hade då, som handlade mycket om naturvärden på land snarare än om marina förekomster, säger Maija Häggblom , naturvårdsintendent vid landskapsregeringen.
Mänskliga aktiviteter, så kallade kostnader, har medtagits i olika scenarier. Dessa kostnader gör att områden med mycket mänsklig aktivitet inte lika lätt väljs ut i analysen som lämpliga skyddsområden trots att de har hyfsade naturvärden. Samtidigt minskar man konkurrensen mellan mänsklig verksamhet och skyddet av miljön.
– Till exempel vore vissa delar av Slemmern rätt olämpliga som nya skyddsområden, på grund av den höga mänskliga aktiviteten, säger Sonja Salovius-Laurén.
Scenario C är det mest heltäckande. Här ingår naturvärden, befintliga skyddsområden, mänskliga aktiviteter samt ägandeförhållanden.
– Om två områden är likvärdiga men det ena i privata och det andra i allmänna vatten så föreslår analysen att välja ut det senare, säger Sonja Salovius-Laurén.
Enligt forskarnas resultat behöver Åland skydda 16 – 17 procent av sina kustvatten för att nå de uppställda skyddsmålen för de valda naturvärdena. För landskapsregeringen är det förstås enklare att inrätta skyddsområden på sina egna vatten. Men om Åland ska nå skyddsmålen måste skyddet också omfatta privata vatten. Största delen av de allmänna – alltså landskapsägda – vattenområdena ligger långt ute till havs och omfattar exempelvis inte viktiga fiskarters lekområden.
För Maija Häggblom, som nu ska ta arbetet vidare, innehåller ÅA-forskarnas rön inga större överraskningar.
– Det var snarare förvånande att man inte blev mer överraskad, men det är alltid en glädje att få bekräftelse på det man anat, säger hon.
– Och att det hela bygger på fakta och vetenskap gör att vi äntligen kan fortsätta med att förbättra det marina skyddsområdesnätverket baserat på gedigen kunskap. Att på riktigt göra ekosystembaserad förvaltning.
Salovius-Laurén konstaterar för sin del att rätt få områden i östra skärgården framstår som skyddsvärda enligt deras analys.
– Det är ganska få områden som utvalts också utmed västra sidan av Åland. Men där blir det hastigt djupt, medan flertalet naturvärden finns på grundare områden. Och utanför Eckerö har vi stora farleder som inte är så bra med tanke på placeringen av nya naturskyddsområden. Men det betyder inte att det saknas naturvärden i vattnen utanför Eckerö.
Karl Weckström tror att en stor del av de värden som finns väster om Åland också finns representerade på annat håll.
– Det kan vara mer ändamålsenligt att skydda ett alternativt område, till exempel norr om Kökar, säger han.
Häggblom ska härnäst reda ut vilka områden som kan fogas samman till passliga helheter. Hon ska också samla in feedback på forskarnas rön, så att de kommande besluten förankras
i lokal kunskap och fattas i samverkan med allmänheten.
– Det kan vara lite främmande och skrämmande med skyddsområden. Men de förändrar inte så mycket jämfört med dagens situation. Mycket av detta handlar om framtiden, och husbehovsfiske förblir tillåtet, till exempel. Ingenting görs bakom markägarnas ryggar. Vi kommer att kontakta var och en av dem som berörs, och de är förstås välkomna att själva kontakta oss.
Susanna Skogberg/Nya Åland
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.