Kårkulla kan bli en samvetsfråga


Samkommunsdirektör Sofia Ulfstedt säger att Kårkullas framtid ligger i vågskålen. Foto: Kårkulla
I början av juni meddelade Jakobstad att man utrett möjligheterna att ta över en del av samkommunen Kårkullas tjänster. Tjänsterna gäller boende för intellektuellt funktionsnedsatta personer.
Kårkullas reaktion på utredningen var stark och direkt. Samkommundirektören Sofia Ulfstedt var då ovetande om vidden av den utredning som Jakobstad gjort. Nu har även Larsmo meddelat att man grundligt kommer att utreda möjligheten av att ta över en del av Kårkullas boenden.
— Mardrömscenariot är att det inom en snar framtid inte längre finns svenskspråkig service för den här klientgruppen, säger Ulfstedt när SPT ringer upp henne.
Efter besluten från Jakobstad och Larsmo säger hon att man börjar röra sig nära den kritiska massan för en ordnad verksamhet. Snart måste samkommunen börja skära ner för att för att kunna upprätthålla sina tjänster – om det blir så att kommunerna minskar på antalet tjänster de köper.
— Samkommunen bildades för att se till hela Svenskfinlands behov. Syftet med social- och hälsovårdsreformen var ju också att samla större volymer av tjänster på ett ställe.
Samtidigt säger Ulfstedt att hon inser kommunernas svåra ekonomiska situation.
I Raseborg säger social- och hälsovårdsdirektör Benita Öberg att diskussioner om inköp av Kårkullas tjänster förs kontinuerligt.
— Visst är det dyrt. Därför borde vi fundera hurdan verksamhet kommunen kan ordna i egen regi och vilka synergier det kan ha med annan kommunal verksamhet.
Öberg säger att specialomsorgen äter stora delar av budgeten. Det är en av orsakerna till att Raseborgs stad för diskussioner kring vad man kunde producera själva, vad Kårkulla producerar och vad man eventuellt kunde samarbeta kring.
— Att göra det billigare men lika kvalitativt.

Social- och hälsovårdsdirektör Benita Öberg i Raseborg säger att staden kontinuerligt diskuterar och följer upp de tjänster som köps in från Kårkulla. Foto: Pressbild
Från Borgå stads sida säger social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen att hon inte känner till att man skulle ha diskuterat frågan om att själv producera de tjänster som nu köps in från Kårkulla.
— För vår del har det här inte varit aktuellt.
Nya tjänster kunde planeras
Samkommundirektören Sofia Ulfstedt säger att hon fört diskussioner med flera kommunrepresentanter under sommaren. I början av augusti kommer hon att träffa alla tjänstemän som frågan berör.
— Det är alltid klokt att göra utredningar, och förståeligt att kommunerna gör dem.
Hon hoppas ändå på att kommunerna visar solidaritet och pekar på samkommunens 60-åriga historia.
— Om vi nu splittrar det vi har tror jag inte vi kan bygga upp något liknande. Det här är unikt. Och om det är vi svenskspråkiga själva som raserar det är det verkligen dystert.
Ulfstedt är osäker på om alla som köper Kårkullas tjänster inser hur pass krävande den service som samkommunen producerar är.
— Vi måste samarbeta och diskutera. Det är ju kommunerna som äger oss och vi vill hitta en lösning som de är nöjda med.
En möjlighet att säkra Kårkulls framtid är att samkommunen börjar producera tjänster till andra kundgrupper. Ulfstedt säger att det är fullt möjligt att ge vilken som helst service som kommunerna vill köpa.
— Logiskt vore det ändå om det ligger inom vårt gebit; rehabilitering, boende och dagverksamhet för olika grupper.
Oklar framtid
Social- och hälsovårdsdirektör Benita Öberg i Raseborg säger att det är viktigt att ta fasta på det kunnande som finns inom Kårkulla.
— Det är en viktig verksamhet som måste organiseras på något sätt. Men vem som organiserar den i framtiden är ett oskrivet blad. Samma gäller ju också på finskt håll, speciellt om det blir en social- och hälsovårdsreform.
Öberg säger att det är bra att diskussionen kommit upp.
— Vi behöver diskutera det här ännu mera än vi gjort tidigare.
För tillfället har Raseborg inga planer på att sluta köpa boendetjänster av Kårkulla.
— Men det är klart vi ser över vår verksamhet och för diskussioner om hur vi går vidare. Det finns viss service som vi förväntar oss att Kårkulla kan ordna, korttidsboende för barn och unga har vi till exempel skriande behov av i vår region. Det är sådant som kommunerna kunde ha behov av att köpa.
Finns det ett ansvar bland kommunerna att fortsätta köpa tjänster av Kårkulla, så att samkommunen inte slutar existera?
— Vi har ju många andra verksamhetsområden, förutom specialomsorgen, som vi behöver få ordnad på svenska såväl som på finska. Sedan om man pratar om organisationen och var det ska ordnas är det en annan sak. Går social- och hälsovårdsreformen vidare så kommer det kanske några svar där. Det är många saker som måste ordnas med den svenskspråkiga verksamheten men är det sedan Kårkulla, landskapen eller kommunerna som gör det återstår att se.
— Det är viktigt att poängtera språkfrågan och se till att det finns tillräckligt kunnande inom specialomsorgen, tillägger Öberg.
Kårkulla samkommun
Samkommunen bildades 1960 och erbjuder olika former av service för personer med funktionsnedsättning och för personer i deras närmiljö.
Kårkulla upprätthålls av 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner och har cirka 900 anställda.
Samkommunens budget ligger på cirka 60 miljoner euro.
Social- och hälsovårdsnämnden i Jakobstad vill utreda möjligheten att kommunerna tar över all boendeverksamhet som nu drivs av Kårkulla samkommun.
Kommunerna som berörs av beslutet är Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre.
Kommunstyrelsen i Larsmo beslöt på måndag att man grundligt ska utreda möjligheterna för social- och hälsovårdsverket att ta över en del av de tjänster som i dag köps in av Kårkulla samkommun.
Kårkulla samkommun har meddelat att kommunernas planer kan rasera Kårkullas verksamhet.
Samkommundirektören Sofia Ulfstedt ska träffa alla ägarkommuner i början av augusti.
Kårkulla samkommun har sammanlagt 43 serviceenheter runtom i Svenskfinland.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.