SPT 15.01.2021 19:081

I torsdags hade Kårkulla samkommun ett möte med Österbottens välfärdsområde angående Kårkullas framtid i Österbotten. Otto Domars, verksamhetschef på Kårkulla, beskriver det som ett konstruktivt möte.

— Såpass mycket fick vi veta att det i det här skedet inte finns planer på att ta över Kårkullas verksamhet redan 2022. Innan eventuella beslut tas kommer det att genomföras en kartläggning av Kårkullas, Eskoos och kommunernas egen verksamhet i Österbotten. Beslut kommer att tas först då det finns något konkret att ta ställning till.

I december överlät regeringen sitt förslag om social- och hälsovårdsreformen till riksdagen. Om allt går enligt planerna träder reformen i kraft i januari 2023.

Enligt regeringens förslag överförs ansvaret för grundläggande tjänster för personer med funktionsvariation till välfärdsområdena. Det betyder att Kårkulla samkommun upplöses och att verksamheten och en stor del av personalen övergår till de åtta tvåspråkiga välfärdsområdena.

Inom Kårkulla hoppas man fortsättningsvis på en särlösning för att verksamheten inte ska splittras, säger Domars.

— Om förslaget går igenom och Kårkulla inte får en särställning så gissar jag att man gör samarbetsavtal kring den expertis som välfärdsområdena inte har på svenska i egen regi, som till exempel Expert- och utvecklingscentret som Kårkulla samkommun i dag upprätthåller. Dessa tjänster är dyra, krävande och specifika.

”Minoritet i minoriteten”

Sture Erickson, fullmäktigemedlem i Kårkulla samkommun, säger att det råder en viss oro. Man är orolig över hur motiverade välfärdsområdena är att satsa på de små svenskspråkiga grupperna de eventuellt tar över av Kårkulla, säger Erickson.

— Gruppen är en minoritet i en minoritet.

En annan utmaning Erickson ser är kommunikationen. Om välfärdsområdet tar över servicen för personer med funktionsvariation kommer den direkta kontakten man haft i Kårkulla att försvinna.

Erickson anser att den sociala servicen har fått en undanskymd roll i debatten om social- och hälsovårdsreformen.

— Man ska minnas att en välutarbetad socialvård avlastar sjukvården.

Vilhelmina Öhman

Barnfamiljens perspektiv

Anne Salovaara-Kero är mamma till Anton, fjorton år, som har en funktionsvariation. För ungefär två år sedan flyttade familjen Salovaara-Kero över från Kårkulla till Eskoo som har service på finska.

Salovaara-Kero säger att de fick mycket bra från Kårkulla, till exempel en autismhandledare, men att de inte kunde erbjuda allt familjen behövde och inte klarade av sonens medicinering.

— Med det i bagaget och att jag en tid hade följt med hur Eskoo jobbade bestämde vi oss för att pröva. I dag får vi all specialomsorg för Anton därifrån.

Vilhelmina Öhman

Salovaara-Kero säger att flytten till Eskoo var enkel för dem eftersom deras familj är fullständigt tvåspråkig. Hon känner även till andra tvåspråkiga familjer som tagit liknande beslut. Hon säger dock att det inte är lika enkelt för enspråkiga familjer.

— Ur en familjs synvinkel är det viktigaste att vardagen fungerar och man får service på sitt modersmål. Och för de som bor på boenden att boendena fungerar och personalen är kunnig. Med vårdreformen försvinner inget av det här. Det är bara strukturerna som förändras.

Salovaara-Kero tror att ett tvåspråkigt välfärdsområde kan bli riktigt bra eftersom det i tvåspråkiga strukturer finns mycket sakkunskap samlad.

— Det finns en styrka i att det blir större om bara ledningen sköts bra. Man samlar kompetensen och ser över vad man har.

Salovaara-Kero undrar ändå vem som tar ansvar för experttjänsterna efter reformen.

— Som mamma känner man alltid en oro. Den här minoriteten står inte högt på prioritetslistan. Samtidigt har vi en stark lagstiftning som skyddar den här gruppen människor.

Intresseorganisationen med på noterna

Den finlandssvenska intresseorganisationen för personer med intellektuell funktionsnedsättning FDUV tycker att det förslag för social- och hälsovårdsreformen som nu diskuteras är relativt bra.

— Vi tycker att det är bra att man samordnar specialomsorgen och tror att välfärdsområdena kommer att gagna vår målgrupp, säger Lisbeth Hemgård, verksamhetsledare vid FDUV.

Även den nya lagen om funktionshinderservice, som träder i kraft 2023 om vårdreformen går igenom, tror förbundet kan leda till att deras målgrupp får en bredare servicepalett.

En risk med reformen handlar om fortbildning av personal, enligt Hemgård.

— Kommer personalen att få tillräckligt med fortbildning och stöd och få det på svenska? Där har Kårkulla en ypperlig chans att erbjuda en tjänst till välfärdsområdena.

Mikael Sjövall/SPT

Hemgård tror inte att det kommer att vara ett problem med den svenska servicen i Österbotten efter reformen.

— Det är främst i huvudstadsregionen och Åboregionen som det kan bli svårt att få service på svenska.

Hemgård förstår de anhörigas oro inför förändringarna, men säger att förbundet också talat med anhöriga som tycker att det är bra att paletten av tjänster breddas.

— Med förändringar finns det risker att något bra går förlorat och därför är det viktigt att Kårkulla, kommunerna och de nya välfärdsområdena samarbetar. Det är bra att övergångsperioden är lång.

Enligt de som SPT talat med har det varit väldigt lite diskussion om hur servicen för personer med funktionsvariation kommer att ordnas efter social- och hälsovårdsreformen – fokus har främst legat på sjukvården.

— De som behöver sociala tjänster hamnar ofta i skuggan och får inte sin röst hörd. Men i Svenskfinland har vi lyckats bra inom funktionshinderområdet och kommer ha stor nytta av att det går att ordna samarbetsavtal mellan de åtta tvåspråkiga välfärdsområdena, säger Hemgård.

Vilhelmina Öhman/SPT

SPT
Ge respons åt redaktören

Dela artikeln