Kandidatlistorna fylls inför välfärdsområdesvalet – nöjda miner bland både regeringspartier och oppositionen
På tisdagseftermiddagen löper kandidatnomineringen inför välfärdsområdesvalet ut.
Om det funnits oro för att väljarna inte kommer att engagera sig i det obekanta valet, verkar detsamma inte gälla politikernas vilja att ställa upp som kandidater. En rundringning till riksdagspartierna tyder på att intresset för valet varit gott.
Svenska folkpartiet hade som mål att ställa upp 300 kandidater runtom i landet. På fredagseftermiddagen uppgick antalet till omkring 290.
— Det har varit förhållandevis lätt att få kandidater, även om det varierat en del runtom i landet. Exempelvis i Österbotten var det kö till listan, säger partisekreterare Fredrik Guseff.
Det relativt nya partiet Rörelse Nu har fått ihop en lista i samma storleksklass.
— Det exakta antalet klarnar på tisdagskvällen, men vi pratar om hundratals kandidater, säger Rörelse Nus partisekreterare Juhani Klemetti.
Ska partiordförande kandidera?
Svenska folkpartiets ordförande Anna-Maja Henriksson gick tidigt ut med en önskan att partierna gemensamt skulle komma överens om att ministrar och partiledare inte kandiderar i valet.
Hon motiverade det med att det breddar demokratin om samma personer inte sitter på alla förtroendeposter. Dessutom ansåg Henriksson att ministrar och partiordförande redan i nuläget bär ett stort ansvar, och att det är värt att inte splittra sitt engagemang för mycket.
Det blev dock ingen överenskommelse partierna emellan.
Flera ministrar och partiordförande har redan meddelat om sin kandidatur, bland annat finansminister och Centerns partiordförande Annika Saarikko, undervisningsminister och Vänsterförbundets partiordförande Li Andersson och näringsminister Mika Lintilä (C).
Henriksson ställer inte upp i valet.
Guseff säger att Henriksson med hög sannolikhet hade kunnat hämta extra röster till partiet, men samtidigt betonar han att det är bra att inte ta sig an för många uppdrag.
— Det var hennes eget val och det gjorde hon utifrån vad hon själv ansåg var möjligt. Det är viktigt att hinna sköta alla uppdrag väl om man är både minister, partiordförande och dessutom även lokalpolitiker.
Ari Sundberg/SPTInga exakt fastslagna mål
Från regeringspartierna Socialdemokraternas och Vänsterförbundets håll beskrivs kandidatnomineringen som lyckad.
Socialdemokraternas partisekreterare Antton Rönnholm är rätt nöjd med det kandidatantal partiet samlat ihop. Då han tillfrågas innan veckoslutets slutspurt har partiet redan 1 600 klara kandidater.
— Vi har siktat på att få ihop 1 711 kandidater.
Vänsterförbundet har inte siktat på ett specifikt antal, men på fredagseftermiddagen hade man lyckats samla ihop omkring 1 100 kandidater. Likt SFP känner man inom partiet av de regionala skillnaderna.
— I Österbotten kommer vi inte att få ihop till en full lista, men på många andra håll är listorna fyllda, säger Vänsterförbundets partisekreterare Mikko Koikkalainen.
Enligt Koikkalainen var kännedomen om valet och den kommande reformen låg även bland en del kandidater ännu i somras. Efter att partiet presenterade sitt valprogram i november har kandidaternas bild enligt honom klarnat, och de har därmed kunnat börja sprida budskapet även till väljarna.
Även oppositionspartiet Kristdemokraterna hade på förhand valt att inte sätta upp ett exakt kandidatmål. Orsaken var enligt organisationschef Mikko Rekimies att man visste att man kommer att ingå valförbund på en del håll.
Rekimies säger att partiet hade en stor fördel eftersom många av deras medlemmar har en bakgrund eller utbildning inom social- och hälsovårdsbranschen.
— Vi har nu jobbat med att internt sprida information om reformen och valet, så att kandidaterna kan fortsätta sprida den vidare, säger han.
— Det är ett viktigt uppdrag som gäller alla partier.
Vårdreformen och valet i korthet
Välfärdsområdesvalet ordnas den 23 januari i alla kommuner på fastlandet förutom Helsingfors.
Enligt vårdreformen ska Helsingfors stad fortsättningsvis ha kvar ansvaret för att ordna de egna social- och hälsovårdstjänsterna.
Ansvaret i de övriga fastlandskommunerna övergår till de nya så kallade välfärdsområdena.
Totalt bildas 21 nya välfärdsområden i samband med vårdreformen.
Reformen träder i kraft den 1 januari 2023.
För väljare kommer de praktiska arrangemangen under valdagen i hög grad att likna sommarens kommunalval.
Liknande åtgärder vidtas i vallokalerna för att hindra smittspridningen, men med undantaget att förhandsröstningen inte är förlängd till två veckor.
Helsingforsare saknar rösträtt i valet. Övriga finländare med rösträtt kan ändå förhandsrösta i huvudstaden.
Sofia Westerholm/SPT
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.