Förflytta dig till innehållet

Kan vi tala svenska, please!


Svenska dagen firas på tisdag. Huvudfesten arrangeras i år på Åbo Svenska Teater med efterfest på Kåren i Åbo. Hur kan vi säkerställa att svenska språket lever vidare och är ett aktivt språk även om några decennier?
Svenska dagen är viktig, eller är den? Är firandet av svenska dagen en relikt från 1900-talet eller har svenska dagen en funktion ännu på 2020-talet? Svenska dagen firades första gången år 1908 och firandet fyller sin funktion även år 2018. Svenska dagen har numera utvidgats till svenska veckan, som uppmärksammas stort i Åbo (ÅU 2.11).
Svenska dagen är framför allt en påminnelse om att Finland är ett land med två nationalspråk, finska och svenska. Skrämmande nog behöver det påminnas om detta faktum, som borde vara en självklarhet. Kusligt är också att svenskan håller på att mista sin betydelse i vardagen. Grundlagen garanterar att Finland har två nationalspråk, men grundlagen kan inte garantera att svenska används i olika sammanhang i vardagen.
Ett färskt exempel på svenska språkets situation är evenemanget Imagine! som arrangerades av Åbo Akademi. Av sex talare vid evenemanget behärskar alla utom en svenska och då använder alla engelska. Saken har också uppmärksammats på ÅU:s insändarspalt. Tyvärr är det inte endast vid Åbo Akademi man tar till engelska. Även i olika sammanhang i arbetslivet har engelskan tagit över. Ett möte kan ha 10 deltagare från Finland och Sverige, alla utom en kan svenska och då är slutresultatet det att alla talar engelska.
Om svenskan ska fortsätta vara ett kurant språk i Finland, måste man tala svenska och ibland också vara envis och hålla fast vid sin ståndpunkt. Det finns många orsaker till att finlandssvenskar byter till finska eller engelska. Det är enklare, det går snabbare att uträtta sitt ärende eller så vill man inte vara till besvär. Agerar man så här, bidrar man aktivt till att göra svenskan i Finland till en fras i grundlagen.
Språkkunskap är en rikedom och goda kunskaper i engelska är i dagens läge nästan ett oumbärligt krav i många yrken. Därför är det viktigt att inte ställa svenska och engelska som språk mot varandra, båda behövs. Nu har utvecklingen ändå nått den punkten att engelska börjar vara det första alternativet i allt flera sammanhang, samtidigt som svenska är det sista alternativet.
Flera starka finlandssvenska aktörer och fonder har de senaste åren lyft fram projekt som betonar samarbetet mellan finsk- och svenskspråkiga aktörer i vårt land. Det här samarbetet är också viktigt, men bidrar samtidigt till att man på möten relaterade till dylika projekt sitter och pratar finska eller engelska. Signalen är mera än tydlig, det är helt onödigt att lära sig svenska. Svenskfinland har, i förhållande till antalet svenskspråkiga i Finland, relativt stora resurser att använda för att stärka det svenska i Finland.
Vad ska man göra för att stärka svenskans ställning i Finland och i människornas vardag? För stärkas bör den, annars kan det gå så att det snart inte finns något att stärka. Resurser måste sättas på det som redan är starkt. Resurser måste sättas på att det också i framtiden finns starka finlandssvenska aktörer i olika branscher. Projekt där försöksverksamhet finansieras är också viktiga, men målsättningen måste hela tiden vara att skapa starka, bestående och synliga svenskspråkiga inslag i vardagen. Kunde nästa större och långvariga projekt i Svenskfinland handla om svenskan i vardagen eller hur svenskan syns i gatubilden i våra större städer?
ÅU har i olika repriser noterat att den svenskspråkiga befolkningen i Åbo och S:t Karins växer. Märker vi det här? Svaret på frågan kunde på finlandssvenska formuleras enligt följande: ”Jonej – mykilite”. Är det trots allt inte viktigt att svenskan finns med i vår vardag? Är det så att man inte längre reflekterar kring vilket språk man använder? Är det så att det inte är intressant med samhälls- eller språkfrågor, var och en har ansvar endast för sitt och sig själv. Faktorerna är många, men utvecklingen är bekymmersam, om vi har för avsikt att använda svenska i Finland i framtiden.
Allt tyder på att engelskans framfart fortsätter, också i Finland. Detta stärks ytterligare av att Finland behöver invandring för att säkerställa behovet av arbetskraft och en fortsatt tillväxt. Den här utvecklingen är oundviklig, men den ställer också högre krav på åtgärderna som behövs för att bevara svenskan som ett nationalspråk i aktivt bruk. Frågeställningen blir också mera dramatisk av att de traditionellt starka svenskbygderna i södra Finland avfolkas och man flyttar in till städerna, där svenskan har en undanträngd ställning.
Var och en kan medverka till att göra svenskan ”great again” eller åtminstone bidra till att svenskan hörs, syns och används. Svenskspråkiga måste modigt tala svenska i olika situationer, även i Åbo.
Det kanske inte ännu finns orsak att trycka på panikknappen, men det finns orsak att börja titta omkring sig, så man hittar knappen då den behövs. Risken finns att texten på knappen byts ut från panik till panic.
Finlands äldsta tidning önskar alla en fridfull alla helgons dag och påminner om att stolt, men utan övermod, hissa flaggan på svenska dagen!

Dela artikeln

2 kommentarer: “Kan vi tala svenska, please!

  1. Tom Simola skrev

    Hej,
    Priset på digitala produkter är ständigt en aktuell fråga. ÅU övergick från 1.1.2018 till fyra olika prenumerationsalternativ. Tidigare fanns det bara en digital produkt. ÅU Digital ersattes med ÅU Surf (ÅU:s webb, app och nyhetsmeddelanden) och ÅU Surf+ (samma som ÅU Surf och dessutom e-tidningen och hela tidningsarkivet). Det här gjordes för att en del läsare vill ha endast webben, medan andra vill läsa e-tidningen. Prissättningen av ÅU:s produkter måste på sikt täcka kostnaderna. En stor del av kostnaderna i dag är olika tekniska system. Vi tycker också att det är viktigt med en dagstidning på svenska i Egentliga Finland. Hoppas många andra tycker lika, då har vi en möjlighet att även framöver producera ett relevant innehåll.
    Vid övergången till nya produktpaket beslöt vi att alla som har ÅU Digital får läsa e-tidningen med den gamla prissättningen i 10 månader. Från 1.11.2018 gäller samma prissättning för alla våra läsare. Kom gärna med idéer till hur vi kan göra en ännu bättre tidning och skapa ett intressant innehåll.
    Hälsningar
    Tom Simola/ÅU

  2. Lars Lindell skrev

    OK. ÅU har nog en viktig uppgift att lyfta fram och bibehålla det Svenska Språket och att vara tillgänglig även på digitala media. Men hur styr ni det med att höja priset för skribenter som önskar läsa dagens tidningar även digitalt ??

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter