Kan de små gymnasierna räddas?
Kimitoöns gymnasium och gymnasierna i Hangö kämpar med små elevunderlag. Hur små kan de bli?
Kimitoöns gymnasium berättade under veckan att skolan vill locka studerande från utlandet genom ett samarbete med organisationen Finest Future. Kimitoöns gymnasium kunde tänka sig att ta emot högst fem studerade per år.
Det är bra att gymnasierna och kommunerna är aktiva. Kimitoön hör till de orter i landet som har ett litet gymnasium och framtiden ter sig bekymmersam, då antalet elever i grundskolorna minskar de kommande åren.
De minsta svenskspråkiga gymnasierna i Finland finns i Hangö, Kimitoön och Kristinestad. Även de svenska språköarna i Björneborg, Kotka, Tammerfors och Uleåborg har svenskspråkig gymnasieutbildning.
Hur få elever kan ett gymnasium ha för att kunna erbjuda ändamålsenlig undervisning? Hur få elever kan ett gymnasium ha för att överhuvudtaget kunna existera? Frågorna är viktiga eftersom en nedläggning av ett gymnasium på en ort med krympande befolkningsunderlag sannolikt ytterligare försnabbar befolkningsminskningen.
Då befolkningsmängden i en kommun minskar, minskar också antalet elever inom den grundläggande utbildningen. Hangö, Kimitoön och Kristinestad har alla ett krympande befolkningsantal. Det krympande befolkningsantalet hotar också gymnasiernas framtid.
Kimitoöns gymnasium har, förutom den senaste nyheten om studerande från utlandet, valt att satsa på något man kallar den marina linjen. De som väljer den marina linjen lär sig bland annat båtkunskap, skärgårdskännedom, marinbiologi och marinteknik.
De närmaste åren kommer att visa om skolan lyckas locka studerande från andra orter till den marina linjen. Ungdomar från Kimitoön har i viss mån redan under flera år haft en tendens att söka sig till ett gymnasium utanför Kimitoön, främst Åbo, men också andra orter. De finskspråkiga har aldrig haft möjlighet att studera i ett gymnasium på hemorten.
I Hangö har man valt att locka nya studerande till gymnasiet via en idrottsprofilering. Hangö gymnasium samarbetar med Hangö Tennisklubb. Samarbetet är ett bra initiativ och framtiden utvisar hur många tennisspelare som hittar till Hangö gymnasium.
Kristinestads gymnasium försöker också profilera sig via en idrottsinriktning. Utöver de sedvanliga gymnasiekurserna i gymnastik har de studerande möjlighet att välja ytterligare fem tillämpade kurser i gymnastik.
Den gemensamma nämnaren för de mindre gymnasierna är att de söker nya innovationer för att locka studerande. Varje ansträngning för att locka elever är definitivt värdefull, men frågan lyder hur framgångsrika dessa satsningar är på lång sikt, om grunden för att upprätta skolan, eleverna, minskar.
Vad ska då rädda de små gymnasierna? Svaret är relativt självklart och det lyder ett tillräckligt elevunderlag. Gymnasier med 50-60 studerande går ännu att upprätthålla, men vad händer om det totala elevantalet stabiliseras kring 20-30 elever?
Ju mindre gymnasiet blir, desto mera krymper kursutbudet och risken för att elever söker sig till större orter ökar.
Ett Kimitoön utan ett gymnasium skulle definitivt vara en mindre livskraftig kommun. Samma gäller Hangö och Kristinestad. Gymnasiet betydelse för orten är klart större än gymnasiet i sig. Kan en ort eller en kommun som inte har ett gymnasium på sikt vara en livskraftig kommun?
I de nya och mindre kommunerna som uppstod vid årsskiftet, kommer gymnasierna att få större uppmärksamhet än i de tidigare mera allsidiga servicekommunerna. Man kan till och med fundera om gymnasierna utgör någon form av statussymbol för kommunerna. Gymnasierna utgör flaggskeppen i kommunernas viktigaste uppgift bildning och fostran.
Om de små gymnasierna ska kunna erbjuda högklassig utbildning också i framtiden, måste problemet med de krympande elevunderlagen på mindre orter lösas. Att hitta de lösningarna kräver nya innovativa tankebanor. Olika modeller av samarbete mellan gymnasier har utvecklats, till exempel gemensamma virtuella kurser, men dessa är mera en form av komplement och löser inte den grundläggande problematiken.
Tanken om att möjliggöra tvåspråkiga gymnasier har diskuterats otaliga gånger. Tvåspråkiga gymnasier är ändå inte en så enkel lösning, som den vid första tanken ter sig. Det är också få elever som behärskar både svenska och finska tillräckligt bra för att slutresultatet skulle bli optimalt. När det gäller alla former av utbildning måste man satsa på bästa tänkbara kvalitet.
Gymnasierna har mycket begränsade möjligheter att lösa de stora frågorna som påverkar kommunernas elevantal. Samtidigt är gymnasierna livsviktiga för att hålla kvar och locka nya invånare till orten.
Varje gymnasium har en viktig grunduppgift och som institution ökar de ortens dragningskraft.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.