Förflytta dig till innehållet

Kampen om skärgårdspengarna hårdnar — Nådendal vill också få statligt skärgårdstillägg

Nådendals stadsdirektör och Skärgårdsdelegationens ordförande

Nådendals stadsdirektör Jouni Mutanen och Skärgårdsdelegationens ordförande, riksdagsledamot Sandra Bergqvist, SFP. Foto: Carina Holm


Vilka kommuner räknas i fortsättningen som skärgårdskommuner med de extra statspengar som det innebär i form av skärgårdstillägg?
Det är en av de riktigt stora frågorna för Skärgårdsdelegationen som ska utarbeta de nya kriterierna.
I dag har till exempel Pargas och Kimitoön status som skärgårdskommuner, medan Nådendal har skärgårdsdelar, och därför får tillägg bara för de invånare som bor i dem.
När Skärgårdsdelegationen, med ordförande riksdagsledamot Sandra Bergqvist, SFP, i spetsen, håller sitt vintermöte på Paratiisisaari utanför Röölä i Rimito, som hör till Nådendal, hör Nådendals stadsdirektör Jouni Mutanen till talarna.
Konferensstuga i skärgården

Paratiisisaari ligger utanför Röölä, Rimito. Foto: Carina Holm

”Nådendal satsar på sin skärgård”

Han lyfter fram alla de satsningar som staden gör på sin skärgård.
– Nådendal har 255 invånare som bor på öar utan fast vägförbindelse. Vi är den enda staden i landet som bygger en ny skola på en ö i stället för att renovera den gamla. För oss är det viktigt att vi har en välfungerande service i hela staden.
Mutanen räknar upp totalrenoverade skolor och serviceboenden, och utvecklingen av småbåtshamnarna i Röölä, Teersalo och Merimasku.
Men service i en stad som är geografiskt stor och splittrad av vatten är dyr, med små enheter.
– Också enstaka barn i en liten skola behöver en trygg morgon- och eftermiddagsvård, trots att de är få. Och hemvården av äldre är en utmaning på grund av de bristfälliga kommunikationerna i staden.

Planerade investeringar för nästan nio miljoner euro

För att understryka sitt budskap om att Nådendal borde ses som en skärgårdskommun ger han exempel på planerade investeringar för nästan 9 miljoner euro i Teersalo, Velkua och Rimito till och med 2028.
– Vi har många fritidsboende och användningen av tjänsterna ökar. Vi märker till exempel vid hälsocentralen att allt fler tillbringar längre tid på stugan.
Han tycker att de nuvarande kriterierna för en skärgårdskommun som får skärgårdstillägg är för strikta.
– Kunde man när det gäller skärgårdstillägget i stället för att betona betydande hinder för kommunens utveckling lyfta fram allt det som en kommun aktivt har gjort för att trygga service, som kollektivtrafik och skärgårdens livskraft?

”Höj summan”

Hans hälsning till beslutsfattarna är att skärgården borde anses vara en så viktig fråga nationellt att summan för skärgårdstillägg kunde öka, åtminstone lite grann.
– Diskussionen om hur skärgårdstilläggen ska fördelas på ett fiffigt sätt kanske inte måste handla om att ta från någon för att ge till någon annan. Kanske hela potten kunde vara lite större?

Skärgårdsdelegationens möte

Skärgårdsdelegationen har hållit sitt vintermöte utanför Röölä för att bland annat diskutera skärgårdstrafiken. Foto: Carina Holm

Förbindelserna är centrala för skärgården

Efter sitt vintermöte på Paratiisinsaari utanför Röölä i Rimito har den statliga Skärgårdsdelegationen en bra grund att jobba vidare ifrån, anser delegationen.
Delegationens ordförande Sandra Bergqvist, riksdagsledamot för SFP, säger att ett mål är att man inte hela tiden ska behöva kämpa i skärgården.
– Förändringar som sämre postutdelning och högre fastighetsskatt passar dåligt in i skärgården och beror ofta på att många inte vet vad skärgårdsliv innebär. Vårt mål är att det ska finnas en grundnivå som man kan lita på och utgå från, så att det finns vardagstrygghet och utveckling i stället för ständig kamp.

Tänker göra skärgårdspolitiken känd i ministerierna

Delegationen tänker göra skärgårdspolitiken känd i ministerierna, så att dess särförhållanden beaktas när reformer görs.
– Till våra tyngdpunkter hör fungerande förbindelser, både när det gäller trafik och exempelvis fiber. Digitala tjänster blir allt viktigare för en fungerande skärgård.
Också boende, både heltids- och fritidsboende är en tyngdpunkt.
– Hur skapar man en vardag som fungerar bra? Näringslivet är väsentligt för att skapa jobb och vi lyfter också fram barn och unga.

Hobbyer efter skolan och fler lärlingsavtal

Delegationen har bland annat diskuterat hobbyer i anslutning till skoldagen, eftersom avstånden i skärgården ofta är långa.
– Att unga kunde få utbildning som lärlingar skulle också vara viktigt. Alla skärgårdsunga är inte beredda att flytta hemifrån som 16-åringar för att få en utbildning på annan ort. Samtidigt behövs rörmokare och byggare allt mer, då allt fler tillbringar mer tid i skärgården.
När det gäller skärgårdstilläggen som skärgårdskommunerna får säger hon att all service i skärgården inte kan kompenseras genom tilläggen.
– Kommunerna har en skyldighet att upprätthålla en viss service. Vårt mål är att förenkla kriterierna och göra dem mer transparenta, så att man vet vilken kommun som får vilken summa och varför.
Arbetet ska ske i samarbete med de kommuner som berörs, landskapen, Kommunförbundet och Finansministeriet, som ansvarar för fördelningen.

Människor på en brygga

En del av Skärgårdsdelegationen och journalister på besök på Paratiisisaari. I bakgrunden skymtar värden Reijo Koivurinta. Foto: Carina Holm

Förbindelsbåtarna ses över

En skild arbetsgrupp inom Skärgårdsdelegationen arbetar med skärgårdstrafiken.
– En intressant fråga som hänger ihop med kriterierna för en skärgårdskommun är vilken miniminivå skärgårdstrafikens service ska ha, säger Raimo Kurki, SDP.
Han är Skärgårdsdelgationens vice ordförande från Kotka och ordförande för delegationens arbetsgrupp för skärgårdstrafiken, som börjar sitt arbete i början av februari.
Näst i tur står förbindelsebåtarna.
Först ska rutterna ses över för att optimera dem. I ett senare skede blir fartygens dimensionering akutell.
– Det är för tidigt att säga vad det betyder för Åbolands skärgård. Vi börjar med att förutom användarna också höra representanter för NTM-centralen i Egentliga Finland och de rederier som berörs.
Han säger att det är ett utmanande arbete, men det är viktigt och måste göras, då skärgårdstrafiken finns med i regeringsprogrammet.

Dela artikeln

Kommentarer

Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Mera nyheter