Kalmiagatan, Konvojgränden – Hanoi Rocks Street? Så får Åbos gator sina namn
Så fort ett nytt stadsområde planeras i Åbo, eller en redan namngiven gata (med stort besvär) ska döpas om, får stadens namnkommitté ett telefonsamtal.
Eller rättare sagt kommer samtalet från planläggningsgruppen ibland som en eftertanke, med en brännande beställning på ett tiotal unika och väl genomtänkta gatunamn – på två språk.
Enligt lagen ska gatunamn vara del av en stadsplan. Att seriöst bereda namnförslag kan ta veckor, ibland månader. Ett hus kanske rivs efter 80 år, medan namnen kan finnas kvar efter 800 år.
Men enligt Christer Hummelstedt, som är ordförande för Åbos namnkommitté sedan sjuttiotalet, får namnen ofta lägsta prioritet.
– Det händer att de ringer oss i sista minuten när de plötsligt kommer på att de måste ha gatunamn. När jag frågar om tidtabellen kan svaret vara ”helst igår”.
Så här går det till när gator och stadsområden ska döpas
- Detaljplanerna bereds av planläggningsenheten vid stadsplaneringen på Puolalagatan
- Detaljplanerna, inklusive namnförslagen beredda av namnkommittén, godkänns av stadsplanerings- och miljönämnden
- Landskapsarkitekten Tuuli Vesanto som är föredraganden i namnkommittén, har en central roll i beredningsarbetet och fungerar som en länk mellan planläggningsenheten och namnberedarna
- I regel går de sedan vidare till stadsstyrelsen och stadsfullmäktige som godkänner de slutliga planerna
- Trots att namnen enligt lag ska ingå i den föreslagna detaljplanen, är arkitekterna ofta mer intresserade av den fysiska delen av planen
- Därför är det inte helt ovanligt att namnen nedprioriteras och kommer in först i ett senare skede
- Det behövs däremot (förvånansvärt) mycket bakgrundsforskning och arkivarbete, och konsultationer med experter för att bereda namnförslag
Krångligt att översätta
Av de nio personer som sitter i namnkommittén är Hummelstedt den enda med svenska som modersmål. I praktiken betyder det här ibland att han också får rollen som översättare. Trots att bägge språken flyter på, är det här ingen enkel uppgift.
Exemplen på krångliga namn att översätta är många. Som ett nämner Hummelstedt det finska ordet ”puistikko”. Ordet används ofta för en liten gräsplätt och någon direkt motsvarighet finns inte på svenska. Ofta får det rätt så malplacerade ”skvär” (via engelskans ”square”) duga.
”Det kan lätt bli inflation vad gäller namn på idrottshjältar, popstjärnor och politiker. Varje generation har sin Maradona eller Nykänen. Det finns fotbollsspelare så det understa ruttnar.”
Ett aktuellt exempel är den relativt stora stadsplanen för Heikkilä kasernområde på Rönnudden där bostäder för 5 000 nya invånare planeras.
Det gamla kasernområdet har varit militärområde i över hundra år och är nu centrum för marinstaben. Därför blev det dominerande temat för de tjugofem nya gatunamnen i området örlogsfartyg och fartygstyper i Marinen, i synnerhet i kustflottan.
Marinstabsgatan, Flottiljgatan, Eskadergatan, Korvettgatan och Konvojgränden är några av namnförslagen.
Men hur göra på svenska med namn på betydande sjöfartyg som ”Hamina” och ”Rauma”, som bland annat hör till önskemålen? Att använda de svenska ortsnamnen, Fredrikshamn och Raumo, skulle per definition vara fel.
– Men inte kan jag heller släppa igenom Hamina och Rauma på svenska, då hoppar insändarskribenterna på mig, säger Hummelstedt med glimten i ögat.
Alexandra GranbergNågon gång, när Hummelsedt behöver extra förstärkning, kontaktar han Mikael Reuter, Maria Vidberg eller Peter Slotte (Hummelstedts föregångare i kommittén) vid Institutet för de inhemska språken.
Men översättningsproblem kan ändå uppstå. Då brukar Hummelstedt påminna om att vi ska vara glada att vi inte bor i New Delhi, eller Enare kommun för den delen, där namnskyltarna ska få det rätt på fyra språk.
Fotbollsstjärnor så det understa ruttnar
Personnamn är också besvärliga, men på ett annat sätt. Hummelstedt är återhållsam när det gäller att föreslå speciellt samtida personnamn till gatunamn. Undantag finns givetvis. Stora profiler som president Mauno Koivisto eller nationalsymbolen Paavo Nurmi står han väl bakom.
Det var på Hummelstedts initiativ som en allé och en stadion namngavs efter Paavo Nurmi.
– Men det kan lätt bli inflation vad gäller namn på idrottshjältar, popstjärnor och politiker. Varje generation har sin Maradona eller Nykänen. Det finns fotbollsspelare så det understa ruttnar, till och med här i Finland.
Men nu och då får kommittén förslag, ofta då från familjemedlemmar som tar direkt kontakt, eller genom medborgarinitiativ. Det är fritt fram att komma med förslag, men det finns många filter på vägen, inte minst den ständiga bristen på lämpliga platser, berättar Hummelstedt.
Och hittills har Åbo inte nappat på förslaget om en Hanoi Rocks Street.
J-O EdbergNågra personer inom naturvetenskap ska faktiskt hedras i samband med den nya planen för stadsträdgårdens förra område i Peltola, strax söder om begravningsplatsen.
Bland annat botanikerna Pehr Kalm och Peter Forsskål vid Kungliga Akademien i Åbo, som bägge fått åtminstone en växtart uppkallad efter sig, har föreslagits av namnkommittén. Kalmiagatan och Forskoleastigen kunde bli två gatunamn.
Finns det någon annan person från Åbo som du tycker kunde få en gata döpt efter sig?
– Johan Gadolin, den enda finländare som fått ett metalliskt grundämne uppkallat efter sig. Kanske det skulle lyckas att hitta en lämplig plats i närheten av hans laboratorium, eller vid våra universitet?
Mikael Sjövall/SPTI en intervju som ÅU gjorde med Hummelstedt för tre år sedan sade han att personen ska ha varit avliden i minst fem år, eftersom man ju inte vet ”vad som kan avslöjas efter att hen gått bort.”
Runtom i USA, men också i andra delar av världen, har de senaste Black Lives Matter-demonstrationerna lett till att flera tiotals statyer som hedrar sydstatsgeneral, eller annars symboliserar rasism och kolonialism, tagits ner, både av lokala myndigheter och av protestanter.
När ÅU nu frågar Hummelstedt om det – enligt honom – finns något monument, eller kanske något gatunamn i Åbo som torde se samma öde idag, lyser han först upp. Sedan blir han allvarlig.
– Det korta svaret är ”mja”. Vi måste beakta den svårförutsägbara ”tidsandan”. Vem vet hurdana attityderna är om hundra år? Så just nu är det kanske bäst för mig att inte säger mer.
Jag kan förstå att det finns många aspekter då en gata skall namnges men regelrätta översättningar är väl inte omöjliga? Spontant tänker jag på t.ex. Leppäkertunkatu i Pansio, på svenska stoltserar gatuskylten med namnet ”Nygelpigsgatan”. Så här på neutral brukssvenska skulle jag kalla den Nyckelpigsgatan.
Keskikatu vid Månberget har fått det obskyra namnet ”Mittelgatan”. Är det ett gammalt historiskt namn eller vad är det för fel på Mittgatan?