Kalkholmen i Västanfjärd fem före såld — Pasi Tamminen är glad att bli av med bördan
Snart ägs Kalkholmen, med bland annat cafébyggnaden, inte längre av Pasi Tamminen. Foto: Emilia Örnmark
Inte många dagar hann Kalkholmen i Västanfjärd vara till salu förrän anbuden rullade in. Ett preliminärt avtal har nu slutits, och den nuvarande ägaren Pasi Tamminen betraktar fastigheten, bestående av båtvarvs- och cafébyggnad samt strand, som såld.
De officiella papperen ska skrivas under nästa vecka.
Köparens namn inte ännu offentligt
Vem köparen är avslöjar Tamminen inte, men han ger ledtrådar om att företagaren har en tydlig vision, kännedom om orten och ser att verksamheten måste bestå av annat än en restaurang.
Dessutom är Tamminen säker på att den kommande verksamheten kommer att stöda både orten, det aktiva byalaget och ytterligare Tamminens restaurang och inkvarteringsställe Kansakoulu, som finns i den gamla folkskolan i Brännboda. På Kalkholmen har Tamminen drivit matstället Bistro Sjö.
— Åtta anbud kom in. Ett hade jag fått tidigare, men det anbudet var för lågt, säger Tamminen om den snabba affären.
Både Kimitoöbor och intresserade från stan finns bland anbudsgivarna.
Företagaren Pasi Tamminen vill nu fokusera på verksamheten i Kansakoulu. Foto: Emilia Örnmark
Kalkholmen blev en börda
Tamminen är lättad över att bli av med Kalkholmen, som på senare tid varit en börda för honom.
— I våras bestämde vi att vi måste bli av med Kalkholmen. Går juli månad åt till att vara på Kalkholmen är det bort från verksamheten i Kansakoulu, säger han.
Tamminen och hans fru har bott tre år i Västanfjärd, och startade restaurangverksamhet våren 2017. Större planer fanns då för Kalkholmen, till exempel kunde man i ÅU för två år sedan läsa om Tamminens planer på ett gindestilleri. Tamminen säger att planerna inte gick att förverkliga, och att driva enbart en restaurang där går inte.
Kansakoulu växer i popularitet
Sommaren i Kansakoulu har varit den bästa hittills. Under alla sommarmånader i år har man bättrat på resultatet från i fjol, med en ökning på 10–30 procent.
Största uppsvinget står inkvarteringen för: efter midsommaren var den fullbokad 43 dygn framåt.
Här finns sju rum, med dessutom plats för husbilar och tält. Också restaurangsidan går bra: under helgerna serveras här kring hundra matportioner per dag.
Emilia ÖrnmarkDet går bra för Kansakoulu i Brännboda, Västanfjärd. Förhoppningen är att i vår kunna rusta upp byggnadernas fasader. Foto: Emilia Örnmark
Också internationella gäster
Tamminen är nöjd med att marknadsföringen och uppmärksamheten i nationella medier burit frukt. Gästerna kommer från hela Finland, men även från Sverige, Estland och längre ifrån som till exempel Sydafrika.
Fler gästböcker har fyllts, Tamminen bläddrar igenom den senaste och rabblar upp orter som Tammerfors, Helsingfors, Hangö, Ekenäs, Ivalo, Nivala och S:t Michel.
Kimitoöborna utgör en femtedel av sommarbesökarna, men mer än hälften av vinterbesökarna.
— Vi finns mitt i ingenstans. Fast för cyklisterna på Kustrutten ligger vi just rätt, tillägger Tamminen, som har en hel del cykelturister från Mathildedal och Salo på besök.
Mitt i ingenstans finns Kansakoulu. Dock omringad av jordbrukssamhälle och skärgård. I båten är det fint att betrakta solnedgången. Foto: Emilia Örnmark
Här är alla välkomna
Enligt Tamminen är det speciella med Kansakoulu stämningen, den personliga atmosfären, att alla är välkomna som de är, samt att tanken om återbruk genomsyrar verksamheten.
— Allt utom sängar, bestick och köksutrustning kommer från återvinning. Hit kommer en hel del hipsters från St Petersburg och Viborg för att studera återvinningstanken, säger Tamminen något överraskad.
Olika konstnärer ställer ut sina tavlor varje månad i Kansakoulu. Birgit Krogius målningar på gamla segel följer Tamminens tanke om återvinning. Foto: Emilia Örnmark
En Västanfjärdsföretagare behöver kunskap i svenska
För att som företagare klara sig på en ort som Västanfjärd anser Tamminen att man måste ha kunskap i svenska, vara öppen och ha den egna visionen klar för sig, för att kunna hantera rykten på ett professionellt sätt.
— Ändrar man något varje gång någon sprider rykten, kommer det till slut att fälla hela företaget.
Han omnämner Kimitoön som ett jungfruligt företagarområde med många möjligheter. Kundkretsen måste dock vara större än Kimitoön, därför har Tamminen valt en finskspråkig marknadsföring.
Han berättar att många ortsbor har reagerat över varför stället inte heter Folkskolan. Han lyfter fram en incident gällande en språktvist förra sommaren, då en politiker gjorde ett privat ställningstagande i frågan om bristen på svensk service i restaurangen.
— Det skar som en kniv i vår verksamhet, säger Tamminen, som med hjälp av en jämförelse från samma tid året innan uppskattar att det kostade honom cirka 30 000 euro.
Tamminen poängterar dock att han inte är bitter, utan istället tog lärdom av detta genom att bland annat anlita mer lokal personal. Att hitta yrkeskunnig personal har dock visat sig vara en utmaning på Kimitoön.
Pianot är donerat av Lundo kommun. I bakgrunden Kansakoulus matsal. Foto: Emilia Örnmark
LÄS OCKSÅ: Många önskemål för Kalkholmen — båtverksamhet, gästhamn och samarbete
Alltså språkfrågan lyftas fram igen… Personligen skulle jag nog inte öppna en restaurang i Kuopio och annonsera endast på svenska, anställa endast svenskspråkig personal, ha svenskspråkiga menyer samt betjäna mina kunder endast på svenska. Jag skulle nog kolla upp kulturmiljön där mitt företag finns. Jag förstår inte företagarens resonemang, men det behöv jag ju inte heller.