Kakolakullen sprängs för att ge plats åt höghus — Åbo skövlar en oas, säger kritiker


Den här förstörelsen av kullar är Åbos obotliga nya sjuka, en naturskövling som inte går att återställa, säger Thorbjörn Andersson. Foto: J-O Edberg
Thorbjörn Andersson i Åbo blev chockad när han nyligen besökte Kakolabacken och såg vad som är på gång.
Han möts av en gigantisk grop som till stora delar sprängts fram ur Kakolaberget.
Området som gränsar till det gamla länsfängelset och höghusen längs Slottsgatan har förvandlats till en stor byggplats.
På tomten byggs för tillfället ett höghus i sex våningar som rymmer nästan 100 bostäder. Ytterligare tre höghus planeras på tomten.
Fängelsebyggnaden intill omvandlas till hotell.

Kakolan keidas är namnet på höghuset i sex våningar som just nu byggs i Kakolabacken. Ytterligare fyra bostadshus och ett parkeringshus ska få plats på området. Foto: J-O Edberg
På granntomten som till stor del är insprängd i berget planeras ytterligare ett höghus samt ett parkeringshus.
– Det är för bedrövligt. Delar av hela det där området har tidigare varit ett naturskönt grönområde. Nu har det mesta skövlats bort, säger Andersson.
Han är medveten om det sedan tiden när Kakolafängelset byggdes har funnits en grop i bergssluttningen. Den kom till när man bröt sten som användes till byggandet av fängelset.
I dag byggs bostäder i de gamla fängelsebyggnaderna.
– Jag har inget att säga om den ursprungliga gropen. På den tiden när fängelset byggdes tänkte man inte på miljön. Men i dag är det annorlunda, säger Andersson.
Asfalt och betong
– Förr sades det att Åbo är byggt på sju kullar, precis som staden Rom. Men så är det inte mera när man åker upp med den nya Funikularen till Kakolabacken och ser på brytningen av granitblocken i Kakolaberget.
Bostadshuset som nu byggs på området marknadsförs under namnet Kakolan keidas.
– Det tokroliga är att det på bolagets webbsidor står att huset byggs i ett frodigt och lugnt bostadsområde. Men här blir ju kvar bara asfalt och betong när hela området är fullt bebyggt, säger Andersson.
– För att må bra behöver människan natur och grönområden där man kan röra sig.
Den nya Åbosjukan
Han är upprörd över det han ser.
– Man skulle gärna vilja veta vem som har den moraliska rätten att förinta nästan en hel kulle och alla träd. Det här har ju varit en grön oas i mitten av Åbo.
Han kallar det som händer i Kakolabacken för den nya Åbosjukan.
– Den här förstörelsen av kullar är Åbos obotliga nya sjuka. Den gamla Åbosjukan där man rev byggnader är en bagatell i jämförelse med denna naturskövling som inte går att återställa, säger Andersson.
En trend som pågått länge
Han är oroad över hur byggandet i Åbo har utvecklats under åren.
– Åbo skövlar sina oaser. Som gammal Åbobo ser man hur parker och grönområden hela tiden naggas i kanterna av byggandet. Kakolabacken är inte det enda området, det finns många fler. Det här är en trend som pågått länge, säger Andersson.
– Ett exempel är Kuppisparken. Där har man byggt ett parkeringshus strax intill parken. Och i parken har man byggt en paviljong, en velodrom, minigolfbana och en skridskobana. Ishallen och fotbollsstadion har också förnyats. Vissa av dessa är på sin plats, men tillsammans blir det en hel del. Det vill säga mindre gräsyta och färre träd.

Från Kakolabacken har man åtminstone än så länge fin utsikt mot Aura å och Martinskyrkan. Foto: J-O Edberg
Ett grönområde som ännu är orört är stadshusskvären i hörnet av Auragatan och Slottsgatan.
– Men man vet inte hur länge eftersom staden har planer på att uppföra en byggnad på området, säger Andersson.
Han påminner samtidigt om att staden för inte så länge sedan gick med på att Veritas skulle få köpa en tomt strax intill idrottsparken och Samppalinna sommarteater.
Bolaget ville bygga ett nytt huvudkontor på tomten. Men protester från grannarna och från teatern gjorde att man drog tillbaka planerna och valde att bygga huvudkontoret i Kuppis i stället.
– Det här var ett smart drag av bolaget, säger Andersson.
Man har blivit fartblind
Han tycker att det byggs för massivt och tätt i staden.
– Ett av de värsta exemplen är de tio höghusen som byggts intill Kuppisparken mittemot Åbo teknologicentrum. Husen står mycket tätt intill varandra. Samma sak gäller teknologicentret, där är byggnaderna alltför ihopklämda, säger Andersson.
Han är också oroad över kompletteringsbyggandet i centrum, eller lapptäcksbyggandet som det också kallas, där nya bostadshus byggs på obebyggda tomter.
– Ingen vet hur många träd och buskar som får stryka med på de här tomterna, säger Andersson, som inte har något emot byggandet i sig.
– Det är bra att det byggs bostäder och att det finns jobb. Och det är positivt att Åbo växer och får fler invånare. Men det verkar som om man blivit fartblind när det gäller allt byggande. Här måste stadens planerare och förtroendevalda ta sig en funderare, säger Andersson.
Läs också: Oron är delvis befogad, säger stadsplaneringsdirektör vid Åbo stad
Niin totta! Kuka antoi luvan? Ketkä ovat vastuussa luonnon tuhoamisesta ympärillämme?