Jultraditioner tema på Klosterbacken – "viktigast att få vara med nära och kära"
På Klosterbacken i Åbo visas en utställning om finländarnas jultraditioner under 100 års tid.
– Mycket har förändrats, men mycket är på samma vis som förr, konstaterar Mika Kallio som arbetar vid Klosterbacken.
– Levnadsstandarden har blivit bättre och det har ju förstås visat sig också på julen. Vi äter mer och annorlunda julmat och firar större, säger han.
En tradition som bevarats – och utvecklats – är bland annat att gå till gravgården på julafton. Finländarna har kommit ihåg de döda på julen i hundratals år.
Tidigare trodde man att husets bortgångna kom på besök under julnatten. Då lämnade man mat framme till dem och sov själv på golvet så att de döda skulle få sängarna.
Traditionen moderniserades och i dag går man till gravgården och tänder ljus i stället.
Julstämning på Klosterbacken. Mika Kallio kikar ut ur stugan där utställningen om finländarnas jultraditioner visas. Foto: Annina Suominen
Julgranen är en stark tradition som upprätthålls av många finländare. För den som är allergisk finns plastgranar. Julgranen kom till Norden under 1700-talet – i Finland blev den känd då svensken Baron von Klinckowström hade åtta julgranar i sitt hem i Helsingfors.
Allmänheten introducerades till julgranen i början av 1900-talet då skolorna firade julfest och många fattiga barn såg en julgran för första gången.
Mika Kallio konstaterar att många besökt utställningen om jultraditionerna. Han får medhåll av Jonne Hurme som också jobbar på Klosterbacken.
– Vi har haft ungefär 3000 besökare på Klosterbacken i december och de flesta av dem har säkert sett utställningen också.
Cirka hälften av besöken har utgjorts av skolelever.
Utställningen om jultraditioner var en del av Klosterbackens Finland 100-utställning som öppnade i slutet av juni. Under sommaren var det många utländska gäster som tyckte det var intressant att ta del av finländarnas jultraditioner, berättar Hurme.
Juletid är det många som gillar lugnet här, tror han. Det är något annat än att till exempel gå i centrum i Åbo innan jul.
Charmig? En gammaldags julgubbe vakar över besökarna i ett hörn av utställningen.
Julgubben är i dag en gladlynt och trevlig rödklädd typ med skägg. Han – eller i sällsynta fall hon – besöker familjerna och delar ut godis åt barnen på stan.
Urbilden av tomten i Norden är däremot en gråklädd, liten man som såg till att gården hade lyckan med sig. Han hade övernaturliga krafter och man skulle se till att stå på god fot med honom.
Skördefesten kekri, som ännu firas på vissa håll i Finland, besöktes av ”kekribocken”. Därifrån kommer ”joulupukki”, julbocken. På finlandssvenska säger man dock julgubben.
Vi frågade några besökare vilka traditioner de bejakar under julen:
Åbobon Frida Nyberg, Olli Kauppinen från Tusby, Yanna Nyberg från Pargas och barnen Tem och Ella Talonen firar jul i Hangö i år. För dem är det viktigt att umgås med nära och kära, att gå till julstallet och äta gröt med mandel till lunch på julaftonen och traditionell julmat till middag.
Traditionsenlig mat som fiskbord och vanlig julmat är även Åbobon Frida Nyberg, Olli Kauppinen från Tusby, Yanna Nyberg från Pargas och barnen Tem och Ella Talonens tradition.
De firar jul i Hangö i år. Där brukar de besöka julstallet och umgås med nära och kära. De äter även risgrynsgröt med mandel till lunch.
– Det är ju frukost, säger Tem Talonen.
–Att alla samlas och umgås är det viktigaste, sammanfattar Yanna Nyberg.
– Nä, säger Tem.
Vad tycker du är bäst med julen då?
– Inget, säger Tem.
För Esboborna Tuuli Mattelmäki och Marko Nurmi är stämningen och gemenskapen viktigast under julen.
– Vi satsar hårt på att hålla kvar den traditionen, säger Mattelmäki.
De äter alltid gröt på julafton, samt vanlig julmat såsom skinka, lådor och potatislåda.
– Ja, vad är det mer, alla bakverk man gör. Vi tittar också alltid på tv då julfreden utlyses i Åbo, säger Mattelmäki.
Mycket viktigt för dem är även julgranen.
– Vi köper en eller så tar vi en från vår egen skog.
Juldagen, alltså den 25 december, är vigd till vila och inget annat.
Båda två tycker att stämningen på Klosterbacken är underbar inför julen. Här hittar man lugnet.
Tuuli Mattelmäki och Marko Nurmi hör till de som gärna besöker Klosterbacken juletid. Stämningen är underbar, säger Tuuli.
Tillsammans. Gemenskap är viktigt för många under julen.
Julfirande under krigstiden. För de som var ute på fältet var det viktigt att få lite julstämning och en känsla av att vara ”hemma”. Man hade gärna en julgran (läs mer om grantraditionen längre ner). Bilden från Klosterbackens utställning.
Te eller kaffe? Gröna kulor och choklad är traditionsenligt godis i Finland under julen.
Flera traditioner
– Julkalendern introducerades av scoutledaren Teresita Fazer i Finland år 1947. Hon hade sett liknande kalendrar i Sverige och kom på idén att använda dem för att samla in pengar till scouterna.
– Utlysningen av julfreden är en tradition som upprätthållits sedan 1300-talet i Åbo. Den sker på Gamla stortorget varje år på julafton. Då uppmanas folket att upprätthålla julfreden och inte störa den – annars väntar stränga straff. Folket uppmanas även tillbringa julen i god sämja och man önskar alla god jul. Julfredsutlysningen har sänts i radio sedan 1935 och visats på tv sedan 1983.
Källa: utställningen på Klosterbacken, som är öppen fram till den sjätte januari. Läs mer om Klosterbacken här.
Ytterligare en gammaldags julgubbe.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.