Julkort i oktober får mig att sjunka ihop på affärsgolvet, som ett trött barn i en för varm overall

Det här är en opinionstext, åsikterna är skribentens egna.
Det är den första veckan i oktober när jag ser de första julkorten till salu.
Det gör mig så utmattad att jag får lust att sjunka ihop på affärsgolvet i en hög, som ett eftermiddagstrött barn i en alldeles för varm overall.
Jag har sagt det förr och jag säger det igen: tillåt försäljning av julrelaterade prylar högst en månad före julafton, men helst endast i december.
Oktober är säsong för trattkantareller och pumpor med rolig form. Oktober är grannorange pumpor, stora och som gjorda för att karvas ur av händiga halloweenfirare.
Oktober är säsong för gula gummistövlar och prickiga paraplyn.
Titta ut genom fönstret och se alla gula löv som fortfarande pryder björkarna och alla vackert röda lönnar. Beundra eldröda aroniabuskar och förundras över höstglöden i lugn och ro, här och nu, utan att tänka jultankar.
Det är höst nu, inte jul.
Alltså är början av oktober inte säsong för julkort.
Samtidigt blir jag trött över att jag varje år ungefär i början av oktober orkar hetsa upp mig över några kartongbitar med tomtar på.
Jag kan ju blunda och vända ryggen till.
Ändå dras mina blickar till de eländiga röda luvorna och utmattningen börjar sjuda i mig.
Och jag vet ju. I dag kan du köpa påskens memma, vårens mjöd och julens kålrotslåda både året runt och dygnet runt.
Att försöka fortsätta att dela in året i säsonger är bara so last season, så passé. Ändå vill jag göra det.
Jag hävdar att vi förtar värdet på tomtar och julstämning om det är något som finns tillgängligt året om.
Jag tror att små barn blir gladast över sin första maj-ballong, om de får den bara på första maj.
Jag tror fortfarande på säsonger och vill att de ska bevaras.
Kan man kulturmärka dem på något sätt och freda dem?
Ett par dagar senare ser jag i en annan affär att glöggsäsongen är i gång. Det presenteras som en glad nyhet.
Vi skriver fortfarande oktober.
Då ger jag upp.
Folk måste ju få skicka julkort och dricka glögg när de vill, suck, bara inte jag behöver göra det.
Jag tar mitt säsongstänkande under armen och går och sätter mig i ett mörkt hörn i väntan på den 24 december.
Då gott folk, då. Då ska jag fira jul.
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.