Julfred, julfrid och julskinka i juletid
I Åbo utlyses julfreden från Brinkalahusets balkong på julafton klockan 12. Julfreden i Åbo är en cirka 700 år gammal tradition, som började på 1300-talet. Har julfreden en funktion i dagens 24 timmars och 365 dagars samhälle?
Julstaden Åbo utlyser julfreden som inleder julfirandet och uppmanar alla att hedra julen genom ett stilla och fridsamt uppförande. Trots att julfreden utlysts i nuvarande tappning sedan 1903, har många saker ändrat i samhället under 115 år. Innebörden av julfred i allmänhet uppfattas sannolikt relativt lika som tidigare, men då man övergår till julfrid som en del av julfreden är läget totalt annorlunda.
Utvecklingen mot ett samhälle där kunden väljer och allt är öppet 24 timmar 365 dagar under året innehåller många goda saker och skapar exempelvis nya jobb och större flexibilitet för konsumenterna. Trots de positiva effekterna av större frihet med öppettider, finns det också något värdefullt med att det mesta är stängt några dagar av året.
Samhällets kärnfunktioner ska fungera, men är det helt nödvändigt att kunna köpa mjölk 365 dagar av året? Kunde till exempel Finlands befolkning klara sig, om det fanns en möjlighet att besöka butiken 362 dagar per år, om juldagen, påskdagen och midsommardagen skulle vara nationella helgdagar, då man inte får ha öppet? Man kan fråga sig vem som på riktigt har ett akut ärende till matbutiken under juldagen? Julskinkan med tillbehör måste ändå införskaffas före jul.
Man kan också närma sig saken så att det är upp till var och en att själv välja, om man besöker en butik på juldagen. Det här är i sig är ett helt gångbart resonemang, men tanken på att via lagstiftning hålla stängt tre dagar per år har också ett mervärde.
Tänk om alla, som inte behövs för att tryggheten ska vara garanterad, med gott samvete kunde hålla ledigt några dagar per år. Var och en är värd en egen julfrid och uttryckligen en julfrid med gott samvete.
Tempot i dagens samhälle är betydligt mer intensivt än det var under 1900-talet. Som motvikt till ett högre samhällstempo behövs lediga stunder och avbrott i vardagen. Julhelgen med sitt budskap är som gjord för detta. I år bli det dessutom en fem dagar lång julledighet för många, även om man inte tar ut semester.
En lösning att rekommendera kunde vara att alla och envar utlyser en personlig julfrid på julafton klockan 12. Efter det har man rätt och kanske också en skyldighet att ta det lugnt med gott samvete. Även de som är på jobb och övervakar den gemensamma tryggheten, kunde genom detta se fram emot en lugn julhelg.
Utvecklingen i riktning mot ett samhälle där allt alltid ska vara öppet, är svår att stoppa. Huvudsaken borde ändå vara att alla har möjlighet att fira en jul med gott samvete. Det här med gott samvete i juletider är inte så enkelt alla gånger. Det kan finnas många orsaker till samvetsnöd. Den personliga ekonomin, familjesituationen eller andra orsaker kan göra det omöjligt att glädja sig över julen och ha ledigt utan självförebråelse. Då är det viktigt att komma ihåg att julens viktigaste innebörd inte är att köpa och dela ut julklappar samt duka upp ett överdådigt julbord. En lyckad julhelg handlar om att hitta julfrid, det ska alla ha rätt till och göra på sitt sätt.
På tal om samvetskval inför julen, nu har också julskinkan och julgranen utpekats till klimatbovar. Julskinkan producerar tiotals kilogram koldioxidutsläpp och julgranen (en äkta från skogen) är en viktig koldioxidsänka. Plastgranen har sen igen helt andra klimatskadliga effekter och kalkonen är inte heller helt utsläppsfri. Klimatfrågan är oerhört viktig och alla ska bidra till att skapa klimatvänliga lösningar, men, men…
I något skede kommer det att bli nödvändigt att i vissa fall sätta ner foten och säga att det här är okej, trots att det kan ha negativa effekter för klimatet. Måttlighet är en dygd, även i klimatfrågan, särskilt i juletider och i synnerhet då det gäller julskinkan.
Chefredaktören kommer inte att ha dåligt samvete, även om han sätter julskinkan i ugnen på julaftonsmorgonen och inte heller för att han beundrar julgranen, som han köpte av en förening, som använder julgranspengarna till välgörenhet.
Slutligen tillönskas tidningens samtliga läsare en fröjdefull julhelg!
Kommentarer
Alla som kommenterar ÅU:s webbartiklar förväntas göra det sakligt och under sitt eget namn. Vi godkänner inga länkar till externa webbplatser i kommentarerna. Kommentarerna modereras. Fyll i både ditt för- och efternamn, tack.